–  Ett citynära läge trumfar allt, då spelar det ingen roll hur fastigheten ser ut, menar Dirk Sosef, forskningschef för Europa på Prologis. 

Men kanske ännu viktigare än läget idag är arbetskraftstillgången.

– Att kunna hitta och behålla personal är helt kritiskt, vi har haft kunder som fått tacka nej till en perfekt fastighet för att de inte kunnat få fatt i arbetskraft.

Artikel ur Intelligent Logistik nummer 1 2020. För att prenumerera, klicka här

– Kunderna väljer ett citynära läge framför en modern fastighet, utformning och pris trumfas helt av läge idag, menar Dirk Sosef. Foto Prologis

Kompetens är en av flera faktorer som styr vart lager hamnar i Sverige, men i Europa har det blivit helt kritisk fråga för logistiketableringar. Det säger Prologis europeiska forskningschef Dirk Sosef, i ett samtal med Intelligent Logistik om utvecklingen på den europeiska logistikfastighetsmarknaden

– Vi kan ha perfekta anläggningar i fantastiska lägen, men som kunder tvingas välja bort för att de inte hittar folk.

Inte minst på logistiktunga marknader som Nederländerna, Tyskland, Frankrike och Tjeckien har personalfrågan blivit alltmer akut. Framförallt handlar det om att behålla folk; personalomsättningen är hög, och företagen slåss om kompetensen.

– Det gäller i stort sett i hela Europa. Även i länder som Spanien, där det varit gott om arbetskraft, börjar man prata om svårigheter att rekrytera.

Att lagren digitaliseras och automatiseras påverkar också vilken typ av kompetens som behövs.

– För 15 år sedan var det typiska lagerjobbet ett manuellt, fysiskt arbete. Men att hitta den typen av arbetskraft är inte det kritiska idag. Det är att hitta systemtekniker, IT-specialister och ingenjörer.

Att logistiksektorn alltmer börjar konkurrera med kontor om arbetskraften, tycker han är spännande.

– Det skapar en väldigt intressant dynamik på arbetsmarknaden framöver.

Även i länder som Spanien, där det varit gott om arbetskraft, börjar man prata om svårigheter att rekrytera.

Arbetsmiljön ökar i betydelse, Pantos lager i Tilburg, Nederländerna är certifierat med Well Building. Foto Prologis

Satsar på arbetsmiljö

För att locka rätt arbetskraft så faller en stor del av ansvaret på fastighetsutvecklarna, menar Dirk Sosef.

– Vi måste skapa attraktiva arbetsplatser, både ur arbetsmiljö- och hållbarhetssynpunkt. Utformningen av lager har blivit oerhört mycket viktigare.

Ett exempel på det är Prologis fastighet för kunden Pantos i Tilburg, Nederländerna. Den 25 800 kvm stora fastigheten blev klar 2018, och 2019 certifierades den med Well Building av International WELL Building Institute, IWBI.

– Det är den första logistikfastigheten som certifierats med Well Building, som är en vanlig certifiering inom kontorssektorn.

Certifieringen handlar om att skapa en bra och trivsam arbetsmiljö, med naturligt ljusinsläpp, bra luftkvalitet, inslag av växter och tillgång till dricksvatten på nära håll i hela fastigheten, även på lagergolvet.

– Vi har också en cykelpool för de anställda, så att de smidigt ska kunna ta sig till och från jobbet med kollektivtrafik, säger Dirk Sosef, som menar att det är ett område där det kommer hända mycket, och där skalan är nyckeln.

– I Storbritannien kör vi t ex skyttelbussar till ett av våra lagerområden. Men att skapa kollektiva färdsystem går bara i större logistikparker och i urbana områden där folk i mindre utsträckning kör egen bil. Det funkar inte till ett enskilt lager.

Trenden går samtidigt mot mer klimatsmarta lager. I maj 2019 invigde Prologis ett 100 000 kvm stort lager i Muggensturm, Tyskland för kunden Lóreals räkning – som drivs av sol- och vindkraft, och har 30 000 kvm grönområden på taket som ska fungera som parningsplats för fåglar.

– Lóreals lager är helt koldioxidneutralt. Vi kommer att se massor av ny, smart teknik och mer inslag av växtlighet och hållbar arkitektur och mer fokus även på utemiljön för att skapa klimatsmarta lager som också är bra arbetsplatser.

Lóreals koldioxidneutrala lager i Muggensturm, Tyskland drivs av sol- och vindkraft och har 30 000 kvm parningsplats för fåglar på taket. Foto Prologis

Megalager och flervåningslager undantag

Storleken på lager har ökat, idag byggs det lager som är långt över 100 000 kvm. Men enligt Dirk Sosef är dessa XXL-lager inte “framtiden”.

– Det finns en gräns för hur stora lager kan bli och fortfarande fungera effektivt. Den stora bulken av lagerfastigheter kommer även fortsättningsvis vara i standardstorlek – omkring 20 000–50 000 kvm.

Trenden att bygga lager i flera våningar tror han också kommer fortsätta vara begränsad.

– Att bygga i flera våningar är betydligt dyrare, det kommer att vara aktuellt på en handfull marknader i Europa; Paris, London, München, Barcelona och kanske Milano. Men på övriga marknader kommer flervåningslager vara undantag.

Det finns en gräns för hur stora lager kan bli och fortfarande fungera effektivt

Läget trumfar allt

När det gäller placering av lager blir läget bara viktigare och viktigare. Att kostnaden för lagerhyran är en så liten del av den totala logistikkostnaden – enligt Dirk Sosef bara omkring 5 procent – gör att hyresnivån får mindre betydelse och att läget övertrumfar allt annat.

– De ökade hyror som ett stadsnära läge innebär, tjänar man in på lägre transportkostnader och ökad effektivitet. Kunderna väljer ett citynära läge framför en modern fastighet, utformning och pris trumfas helt av läge idag. Har du en gammal fastighet nära en stor konsumtionsmarknad så kommer det alltid finnas kunder.

Prologis äldsta fastighet ligger i New York och byggdes på 1960-talet.

– Den är närmare 60 år gammal och ser ärligt talat inte mycket ut för världen jämfört med moderna lager. Men den är ändå oerhört populär – eftersom den ligger nära Manhattan.

Forsatt Sverigefokus

Prologis är världens största logistikfastighetsbolag och har, efter storförvärvet av Liberty Propertys logistikportfölj som slutfördes i januari, ca 84 miljoner kvm ytor i 19 länder, varav merparten i USA. I Europa har Prologis 18 miljoner kvm ytor i 13 länder, bland dem Sverige, där man kört en aggressiv tillväxtstrategi de senaste åren. Våren 2019 köpte man bland annat en logistikportfölj med 300 000 kvm logistikytor av Bockasjö, vilket gav en efterlängtad skjuts in på den svårpentetrerade Stockholmsmarknaden. Efter förvärvet har Prologis ca 800 000 kvm logistikytor i Sverige. Just nu bygger Prologis ett 10 000 kvm stort lager på spekulation i Rosersberg, som ska stå klart i början av 2020, och även ett nytt lager på 7 500 kvm på spekulation kvm i Arlandastad, som ska färdigställas i slutet av 2020.

– Vi gillar Sverige och kommer att fortsätta investera där.

 Av Hilda Hultén

Den sjätte mars på Berns i Stockholm ägde Logistikläget 2020 år rum med ett 100-tal deltagande, åtta utställare och ett helt program med spännande talare som gav oss en uppdaterad bild av logistikläget i Sverige och globalt. 

Frukosten serverades  i utställarlokalen

Anja Alemdar, Christoffer Fredrixon, Christoffer Börjesson och Rebecka Norberg. Foto Michael Wall.

Christian Berglund, SLP med f d kollegan Tobias Karlsson, från Catenas Stockholmskontor. Foto Michael Wall.

Victor Sunnliden och Jenny Johansson på Buisness Region Örebro. Foto Michael Wall.

Moderator Rebecka Norberg fikar  med Anders Johansson, Colliers och Jonas Nilsson, Orio Logistics.

Cathrine Danin, makroanalytiker på Swedbank inledde dagen.

Hilda Hultén och Anja Alemdar, Energiföretagen.

Logicenters-gänget redo i montern – Carl JOhan Enegren, Jonas Kennerhed, Eva Sterner och Victoria Ödmark. Foto Michael Wall.

Inledde gjorde Cathrine Danin, seniorekonom på Swedbank, som gav en ljusare bild av det makroekonomiska läget än på länge – i och med att handelskriget mellan Kina och USA verkar ha gått in en lugnare fas, vi vet vad som sker med Brexit, och att centralbankerna reagerat på korrekt sett, kan vi i Sverige se fram emot en långsam konjunkturförsämring, men inget störtdyk.

Därefter pekade Freddy Jönsson Hanberg på det försämrade säkerhetsläget globalt och på riskerna i försörjningskedjan: som alltid handlar det om kampen om oljan och känsliga punkter i logistiknätverk. Dessutom är de ryska attackerna mot demokratin i form av fake news av olika slag det stora hotet just nu.

Anja Alemdar från Energiföretagen gav en fördjupad bild av kapacitetsbristen i elnätet, och om vad som behöver göras. Hon pekade på åtgärder som snabbare tillståndsprocesser, att företag inte har tillstånd för mer effektuttag än man behöver, och behovet av lokal produktion.

– Är det något tips jag kan ge till er som planerar stora logistikprojekt, så är det att kontakta energibolaget så tidigt som möjligt i processen, och försäkra att kapaciteten finns.

Förmiddagen avslutades med en ett panelsamtal, lett av dagens moderator Rebecka Norberg från Tango, där Christian Fredrixon från Ica Fastigheter, Christoffer Börjesson, fastighetsägarna och Anja Alemdar tillsammans gjorde skarpa analyser av hur framtidens logistik behöver se ut. Börjesson poängterade bland annat behovet av att dela infrastruktur och data för att kunna lösa Last mile-utmaningarna, något han menade att logistikbranschen fortfarande är usla på.

På eftermiddagen avslöjade Intelligent Logistiks chefredaktör Hilda Hultén listan över Sveriges bästa logistiklägen 2020, där särskilt Skåne klättrade. Dessförinnan hade Håkan Lindberg, Postnord TPL, berättat om Varför Skåne klättrar som logistikregion, bland annat pekade han på geografisk central position i norra Europa och att danska företag förlägger logistiken till Sverige.

Lorna Stangeland, logistikdirektör på Atea, som vann Intelligent Logistiks pris Årets logistiketaberling 2019, berättade om sin resa till nytt centrallager i Växjö och deras hållbarhetsarbete. Hon berättade att det för henne först var långt ifrån självklart att lokalisera det nya nordiska centrallagret till Växjö, men att det var tillgång till kompetens som avgjorde. Att arbetskraftstillgång blir allt viktigare för lagerlokalisering var också något som Hilda Hultén poängterade, ett kriterium som också fått ökad vikt i logistiklägesrankingen för 2020.

Rickard Lyko drog ner skratt när han berättade om Lykos tillväxtresa i den lilla orten Vansbro i Dalarna till miljardomsättning. Lyko har haft en del problem med att få till ett nytt, automatiserat centrallager i Vansbro, men nu är det på plats och öppnar i dagarna.

På eftermiddagen talade även Marcus de Minckwitz, analysansvarig på för Logistikfastigheter i EMEA på Savills UK, som påpepkade att lagerbehoven i Europa bara kommer växa de närmaste åren.

Dagen avslutades med en panel om huruvida listan stämmer med verkligheten, där Linda Persson från Bockasjö och New Location poängterade att företagsledningens geografiska lokalisering ofta påverkar beslutet om vart logistiken hamnar, något som inte speglas i listan. Matthias Kettelhoit från Logicenters menade att logistiklägen främst handlar om preferenser, de går inte att jämföra med varandra. Mathias Forsberg från Sigtuna kommun hade inget emot att Stockholm nord inte ligger högre på listan. “Alla vill etablera sig här ändå”.

Stockholm Nord plockade även hem utmärkelsen “Årets Last Mile-läge, som delades ut under dagen. Övriga lägen som uppmärksammades var Helsingborgsregionen som “Årets Tillväxtläge”, Malmöregionen som “Årets Hålbarhetsläge”, Örebroregionen som gjort “Årets Kompetenslyft” och såklart Göteborgsregionen som vann “Sveriges Bästa Logistikläge för 19 gången i ordningen.

Vi ses nästa år igen!

Ateas centrallager i Växjö invigdes 2019 och skickar elektronik till kunder i hela världen. Foto Hilda Hultén

I maj 2019, öppnade Atea sitt nya, 27 000 kvm stora logistikcenter utanför Växjö i södra Sverige som har blivit den naturliga basen för bolagets nordiska IT-logistik. Förutom att, med fokus på miljön, leverera med kvalitet, effektivitet och säkerhet vill Atea genom initiativet 100%-klubben satsa på att all hårdvara som skickas ut från lagret ska komma tillbaka och återanvändas eller återvinnas. Atea har totalt 7 600 anställda i sju länder och omsätter 37 miljarder NOK. Kunderna finns främst i Norden, men logistiken är global.

I Växjö har Atea sitt nya nordiska centrallager. Lagret, som byggts av Logistic Contractor stod färdigt i maj 2019. Här hanterar vi idag omkring 900 000 enheter per år

– På sikt kan vi hantera två miljoner enheter per år bara i Växjö, berättar Lorna Stangeland, SVP Group Supply Chain Management för Atea i Norden, och VD för Atea Logistics AB.

Nya och begagnade datorer konfigureras i lagrets stora konfigureringscenter. Foto Hilda Hultén

Nordens logistikcentrum i Småland

Anläggningen är ett toppmodernt recycling-, logistik- och konfigurationscenter för IT-utrustning som mobiltelefoner, datorer, routrar, läsplattor och kringutrustning till företag och organisationer.

– När jag kom in i företaget 2017 hade jag jobbat med logistik i hela Norden, och om någon undrar varför just småländska Växjö valdes till den bästa platsen för Ateas logistikcenter så var de avgörande faktorerna framförallt tillgången till kompetent personal, marknadspriser på mark och det geografiska läget gör Växjö till en optimal plats. Dessutom finns 65 procent av nordens befolkning inom en radie av 500 km och många centrallager ligger nära.

Lorna Stangeland framför den 3 000 kvm stora solcellsanläggningen på taket till Ateas nya centrallager i Växjö. Foto Hilda Hultén

Från lokalt till centralt

Lorna Stangeland har en historik och bakgrund inom förändringsarbete i logistikbranschen, bl a som vd för logistikföretaget Vectura AS, nordisk logistikchef för JF Hildebrand och nordisk vd för VSD Logistics. 2017 värvades hon till Atea för att centralisera och bygga upp det nya logistikcentret, där Atea nu ska samla stora delar av den nordiska logistiken till Växjö.

Kundernas förbrukade hårddiskar krossas noggrant så att ingen skyddad information ska kunna lämna lagret. Foto Hilda Hultén

Vi samordnar och flyttar över så mycket som möjligt av logistikverksamheten till Växjö.

Eftersom Atea säljer utrustning till kunder och myndigheter med hög sekretess så är vår säkerhetsklassning av stor vikt.

– Vi har fortsatt kvar lokala servicecenter i varje land för de kunder som har krav på lokal och nationell hantering.

Ökad kapacitet och minskade utsläpp

I produktionen i Växjö finns flera automationslösningar, bland annat en OSR-skyttel från Knapp för att hantera mindre produkter. Den innehåller 12000 backar som var och en hämtas och lämnas med hjälp av robotar för att effektivisera logistikarbetet. Ytterligare utveckling finns kring flera olika transportlösningar och packningsmaskiner som anpassar storleken på kartongerna helt efter godset.

I OSR-skytteln från Knapp hanteras småenheter som mobiltelefoner, läsplattor och laptops.

– Atea är en drivande kraft i miljöarbetet i dagens IT-bransch och vi ställer krav på våra leverantörer att agera för en mer miljö- och hållbarhetsfokuserad supply chain. Atea strävar mot att minska miljöpåverkan så mycket som möjligt, berättar Lorna och pekar upp mot taket, där 3 000 kvm solceller finns. Solceller producerar tillräckligt med energi för att försörja hela logistikdelen. Den el som produceras på helgerna säljs vidare, och den el som köps in för resterande behov är certifierad från vattenkraft. Dessutom ska alla transporter som inte är fossilfria klimatkompenseras med en målbild att använda helt fossilfria transporter på sikt.

Fokus på cirkulär ekonomi

– Atea har en hög kravställning för en optimerad hantering av organisationens uttjänta IT-produkter, vilket Atea vill att alla företag bör ha med i sina krav mot sina leverantörer.

Edvart Oguz visar Ateas nya kartongmaskin, som anpassar kartongen efter innehållet och minimerar luften i de paket som Atea skickar ut.

Idag är det omkring 30 procent alla datorer, surfplattor, mobiler, servrar, tangentbord och sladdar som kommer tillbaka in i Ateas kretslopp. Ateas mål är att, tillsammans med kunderna ta ansvar för att 100 procent av all hårdvara återanvänds eller återvinns.

– Genom att förlänga livslängden på IT-produkterna bidrar vi till en ökad cirkulär ekonomi och skapar också ett mervärde för kunderna som innebär en miljökorrekt återvinningsprocess genom hela produktens livscykel.

Ateas mål är att alla IT-produkter som upphandlas, köps in eller i någon form hanteras, konfigureras eller supporteras av IT, återförs i en kvalitetssäkrad återtagsprocess med en optimal fördelning mellan återanvändning och återvinning.

– 100-procent IT-återtag är det enda rimliga att sträva mot, och 100%-klubben är en avsiktsförklaring som kunderna gör tillsammans med Atea för att arbeta mer hållbart och se över verksamhetens livscykelhantering.

Det är inte en fråga kring om vi ska jobba med  hållbarhet och cirkulär ekonomi, frågan är hur fort vi kan nå våra mål

För att underlätta återtaget distribuerar Atea ut säkerhetsskåp som kunderna själva får fylla med uttjänt IT-utrustning, som sedan skickas tillbaka till Atea.

Lorna visar Ateas smarta säkerhetsskåp, som ställs hos kunderna för att användas vid returnering av uttjänt IT -utrustning. När skåpen är fullpackade hos kunden skickas de i retur till Atea.

– Dagens IT-konsumtion är ohållbar för framtiden. Jordens resurser är inte oändliga och med dagens växande konsumtion av IT-utrustning är detta en fråga vi vill ha full fokus på. För oss på Atea är det inte en fråga kring om vi ska jobba med fokus på hållbarhet och cirkulär ekonomi utan frågan är hur fort vi kan nå våra mål.

Av Hilda Hultén

Hållbarhet och arbetsmiljö har stått i fokus i utformningen av Ateas nya centrallager i Växjö – även i kontorsdelen. Bild LC

Ruta

Atea – Årets Logistiketablering 2019

Ateas nya logisticenter i Växjö utsågs till Årets Logistiketablering 2019 i Sverige av tidningen Intelligent Logistik i november. Etableringen valdes ut bland de 28 nya lager och logistikfastigheter över 10 000 kvm som byggdes i Sverige under 2019, och det som avgjorde att Atea vann var det tydliga hållbarhetsfokuset. Så här löd motiveringen:

“Miljöaspekten är svår att ignorera 2019 och Ateas etablering har tydlig utgångspunkt i att skapa en hållbar logistiklösning, samtidigt som man förbättrar verksamheten och servicen för kunderna. Logistikupplägget har en stor andel värdeskapande tilläggsservice som konfigurering och renovering av hårdvara, med bas i en cirkulär recycling-tjänst för elektronik/telecom. Höga ambitioner finns om att nå 100 procents återanvändning/återvinning av den hårdvara som säljs. Lagret är automatiserat med en OSR-skyttel från Knapp och en kartongmaskin som anpassar storleken till innehållet och minimerar luft i paketen. Byggnadens solcellsanläggning täcker merparten av verksamhetens energibehov. Lokaliseringen i Växjö möjliggör god fortsattkompetensförsörjning och förutsättningar att serva kunder i hela Norden effektivt.“

Hannovermässan flyttas från april till juli på grund av Coronaviruset. Foto Hannover Messe

Hannovermässan flyttas till juli 2020, Mipim flyttas till juni och Logimat ställs in helt nästa vecka, på grund av Coronaviruset. Flera andra industrimässor och evenemang, tappar deltagare, skjuts upp eller ställs in på grund av viruset. 

Industrimässan Hannovermässan i Tyskland, som skulle ha arrangerats  i mitten av april, skjuts nu upp till den 13-17 juli på grund av osäkerheten kring Corona-viruset.

Arrangören Deutsche Messe uppger i ett pressmeddelande att förskjutningen av mässan beror på den globala utvecklingen relaterad till Coronaviruset. Bakgrunden är enligt pressmeddelandet att hälsomyndigheten i Hannover starkt rekommenderat att mässan följer råden från Robert Koch Institute angående större event, vilket skulle ha inneburit febermätningsutrustning vid samtliga ingångar, och att neka människor från riskområden att komma in på mässområdet. Detta skulle ha krävt en grundlig utvärdering av alla inblandade, från besökare och utställare till tjänsteaktörer, åtgärder som mässan bedömer att man inte klarar av. Beslutet stöds av mässans utställarråd.

– Med datumet i juli erbjuder vi våra utställare det tidigaste möjliga tidsfönstret att presentera sina innovationer för en global publik och initiera affärer, kommenterar Jochen Köckler, styrelseordförande för Deutsche Messe.

Logimat 2020 som skulle ha hållts i Stuttgart nästa vecka ställs in. Foto Logimat

Logimat ställs in helt

Intralogistikmässan Logimat i Stuttgart, som skulle ha arrangerats under nästa vecka; den 10-13 mars, ställs in helt, meddelade arrangören Euroexpo i onsdags. Detta efter att Coronavisuset dels spridit sig i Tyskland, där Stuttgart-regionen varit särskilt drabbad, och dels efter att flera av de stora utställarna valt att ställa in på grund av Corona-oron. Nästa Logimat i Stuttgart hålls först nästa år, den 9-11 mars 2021.

– Det är bittert, med tanke på den stora betydelse Logimat har för den globala intralogistikindustrin. Att vi ställer in på grund av oförutsägbara externa omständigheter har aldrig hänt förut i mässans 18-åriga historia, och trots hårt arbete tillsammans med Messe Stuttgart har vi inte lyckats hitta ett senare datum att arrangera mässan under 2020, kommenterar Christoph Huss på Euroexpo.

Ett företag som ställt in sin Logimat-medverkan är automationsleverantören Swisslog.

– Först gällde det bara vissa länders deltagande, men sen ställdes hela Swisslogs deltagande in, berättar Hans Grönqvist på Swisslog i Sverige, när han medverkade på D-congress i Göteborg under torsdagen, som också drabbats av ovanligt många avhopp på grund av Coronaviruset.

– Det är väldigt många arrangemang som drabbas, det innebär oerhörda kostnader för både företagen och arrangörerna som går förlorade, säger Hans Grönqvist, som dock inte hade planerat att åka till Logimat själv.

Per Ljungberg, vd på Svensk Digital Handel som arrangerar D-congress var ändå nöjd med dagen.

– Under omständigheterna är jag jättenöjd med arrangemanget, även om vi hade ovanligt många avhopp.

Mipim i Frankrike flyttas till juni efter en lång rad avhopp.

Mipim flyttas till juni

Flera andra industrimässor, konferenser och arrangemang känner av Corona-sviterna, mässor flyttas och ställs in utställare och besökare avstår att medverka. En av dem är fastighetsmässan Mipim i Cannes, Frankrike, som skulle ha arrangerats den 10-13 mars, skjuts fram till sommaren efter en lång rad utställare och deltagare hoppat av. Arrangöran Reed Midem planerar nu för att genomföra Mipim 2020 den 2–5 juni istället.

Text Hilda Hultén

Gratis inträde till Hannovermässan för Intelligent Logistiks läsare:

Genom ett samarbete med Hannovermässan kan Intelligent Logistik erbjuda sina läsare gratis entrékort till Hannovermässan, som nu alltså arrangeras i juli (värde 70 euro). Följ registreringslänken nedan för gratis registrering.

Länk till gratis registrering:  https://www.hannovermesse.de/ticketregistration?4Y4Ch

Registreringskod: 4Y4Ch

OBS Befintliga biljettlänkar och redan registrerade biljetter gäller fortfarande!

Inför en stor del av den västsvenska logistikfastighetsgräddan släppte Colliers i februari sin årliga logistikrapport, i år under namnet “The Silk Road” om hur Kinas nya Sidenväg kan komma att påverka framtidens svenska logistikmarknad. 

Inbjuden att tala på det temat var Per Portén, head of Shanghai Office på Business Sweden

Per Portén Foto Business Sweden

– Kina vill återta den position i världen som man en gång hade, och “make China great again”. Och till skillnad från Trump är Xi Jinpings version av det målet lite på steroider, det är ett helt annat batteri av planer bakom, sa Per Portén.

Kinas Belt and Road Initiative som Nya Sidenvägen också kallas,  sjösattes 2013 och handlar om att bygga upp ny infrastruktur mellan Kina och Europa, med järnväg och via sjöfart och därigenom bygga upp en ny, kina-kontrollerad global handel, vilket har kallats “Århundradets projekt”.

–  Det här är det kinesiska projekt som påverkar oss i omvärlden allra mest, och som kommer att få stor påverkan på världshandeln.

Idag är omkring 100 länder och flera multilaterala banker inblandade i Belt&Road. Enligt Per Portén finns det ingen tydlig åtgärdslista för Belt&Road, utan projektet växer fram organiskt.

– Många av de projekt som ingår i Belt&Road initierades redan före 2013. Kinesiska företag sätter också gärna en Belt&Road-stämpel på sina projekt för att öka chanserna till statligt stöd.

Kinesiska företag sätter också gärna en Belt&Road-stämpel på sina projekt för att öka chanserna till statligt stöd.

Fyra slag att vinna

Enligt Per Portén har Kinas ledning pekat ut fyra stora utmaningar för landet som måste övervinnas.

– Partiet måste stärka sin ställning och ta kontroll över landets låneskuld. Kina har idag statslån som motsvarar 300 procent av landets BNP. Den tredje utmaningen är att  jobba uppåt i värdekedjan och göra det enklare för kinesiska företag att få tillgång till världsmarknaden och omgivande marknader, och den fjärde är att förbättra miljösituationen, särskilt luftkvaliteten i städerna.

På miljöområdet görs det redan jättemycket i Kina, menar han.

– De senaste åren har det blivit alltmer protester i landet mot miljöförstöringen. Det är inte bara så att den kinesiska regeringen godhjärtat försöker göra något för miljön, utan det handlar om den politiska stabiliteten i landet.

När det gäller utmaningen att hitta nya marknader är nya Sidenvägen en väldigt viktig satsning.

– Kina har gränsar  till 14 andra länder, men exporten till dessa är idag låg jämfört med den till utvecklade ekonomier. Kina har t ex en större export till Sydkorea och Japan än till de 14 grannländerna gemensamt. Det handlar mycket om att utöka möjligheterna till handel med grannationerna och hitta ny efterfrågan på kinesiska produkter, och då behövs ny, bättre landinfrastruktur.

Kräver närvaro i Kina

Kina utgör nästan hälften av världens befolkning och en tredjedel av världsekonomin, och är en potentiellt mycket viktig marknad för svenska företag, betonar Per Portén.

– Omkring hälften av världsekonomin kommer att finnas i Kina om 10 år, så om man som företag vill bli eller fortsätta vara världsledande så måste man bli mer närvarande i Kina.

Omkring hälften av världsekonomin kommer att finnas i Kina om 10 år

I takt med att infrastrukturen till och från Kina förbättras kommer också kinesiska företag ha lättare att komma ut på världsmarknaden med sina produkter.

– Vi kommer att se mer och mer kinesiska standarder utanför Kina, det kommer att vara så att Kina sätter egna standarder, iställer för att som tidigare följa västvärlden. Kina är också världsledande på många teknikområden idag, till exempel är kinesiska kolkraftverk ledande när det gäller att bränna kol på hög temperatur.

Kinas världsvälde ställer också nya krav på svenska företag.

– Det ställer krav på ökad service och påverkar hur man koordinerar marknaderna. Kinesiska bolag är väldigt stora, och ställer krav på servicenivåer som vi kanske inte är vana vid här.

Ökade flöden Asien-Sverige

En sak som är säker med den nya Sidenvägen menar Per Portén,  är att logistikflödena kommer att öka mellan Asien och Sverige.

–  De här tåglinjerna används redan av företag som Volvo Cars, Ikea och Stora Enso. De är 3,5 gånger dyrare än sjövägen idag, men också betydligt snabbare.

Idag finns hubarna för tåglinjerna i Tyskland och Polen, men det pågår diskussioner om hur man ska jobba för dedikerade tåg mellan Kina och Sverige.

– Vi märker ett intresse både från svenska och kinesika företag – sen får vi se hur stora volymer det handlar om. Blir det stora godsvolymer så kan man ju fråga sig om man kan skippa Tyskland och Polen och skapa direktlinjer. Men sen är det oklart hur de här flödena ska gå, om det är med sjöfart från Polen eller Baltikum över Östersjön, eller på något sätt via Finland.

När det gäller själva infrastrukturbygget så kommer det till stor del att utföras av kinesiska bolag, menar han.

– Det kan innebära indirekta affärsmöjligheter för svenska företag, i form av underleverantörer och kringservice till infrastrukturprojekten. Men jag tror inte att det blir några möjligheter att bygga själva infrastrukturen för utländska byggföretag.

Sju av tio av de största byggbolagen internationellt är kinesiska, de fyra största är alla kinesiska, och de är statskontrollerade.

– Kinesiska byggbolag sitter på en kapacitet, kunskap och erfarenhet som vi i västvärlden inte tänker på eller har.

Däremot innebär infrastrukturen som byggs nya logistiska möjligheter, och skapar ett nytt ekonomiskt landskap.

– Svenska företag kommer att tjäna på infrastrukturen som byggs, och kommer kunna frakta på nya vägar till Sydostasien.

Stark svensk logistikfastighetsmarknad

I övrigt handlade seminariet och Colliers logistikrapport om läget på den svenska logistikfastighetsmarknaden och utsikterna framåt. Colliers Erik Wallin, Anders Johansson och Joakim Svedberg presenterade presenterade läget inom hyresnivåer, logistikbyggen, transaktioner och yielder.

Erik Wallin, Colliers Foto Hilda Hultén

– Marknaden framåt är fortsatt het, det är fullt tryck på logistik. Vi ser en fortsatt låg vakansgrad och  en trend att bygga stora lager, inte minst inom livsmedelssektorn är det flera som satsar på det, bland annat Coop i Eskilstuna och Mathem i Larsboda, sa Erik Wallin.

När det gäller nybyggen så kommer det enligt Colliers siffror att tillkomma 532 000 kvm logistikytor i Sverige under 2020, varav omkring en tredjedel byggs på spekulation.

– Det är en något lägre siffra än i fjol, men fortfarande en stark tillväxt. Vi ser även en svag ökning av hyresnivåerna i Göteborg, i de flesta andra lägen ligger hyresnvåerna stabilt.

Vi ser en fortsatt låg vakansgrad och en trend att bygga stora lager, inte minst inom livsmedelssektorn

Även yielderna fortsätter vara låga, vilket innebär att utvecklarna av logistik kan ta ut stora projektvinster.

– Mer mark kommer att bli tillgänglig för logistik, den mark som ni sitter på och äger idag är väldigt het. Dessutom har vi billig nyproduktion här i Sverige, jag pratade med en kollega från Norge som var helt förvånad över hur billigt vi kan bygga logistik här i Sverige.

Anders Johansson på Colliers tror på ökade godsflöden norrifrån. Foto Hilda Hultén

Kan ge mer gods norrifrån

Enligt Colliers Anders Johansson kan Sidenvägen på sikt påverka logistikkartan i Sverige.

– Både nordostpassagen, NSR, och järnvägen mellan Kina och Finland som ingår i Belt&Road kan påverka Sverige. Om järnvägen förlängs och elektrifieras till Haparanda t ex, kan det på sikt ge ökade flöden av handelsvaror norrifrån.

Eftersom spårvidden skiljer sig mellan Sverige och Finland så behöver godset då lastas om innan det fortsätter söderut.

– Det är åtminstone vad Haparanda hoppas på, att man ska kunna ha en omlastningsterminal där, med en förlängning till hamnen i Narvik, och bli en ny, betydande godshub för Asienflödena.

Att Nya Sidenvägen kommer att påverka Sveriges logistikkarta var dock något som ifrågasattes från fastighetsfolket i publiken.

– Jag vill ifrågasätta tidsaspekten och den verkliga potentialen i de här tågflödena, sa bland annat Joakim Hedin, vd på Bockasjö, från sin lyssnarplats.

– Järnvägen från Kina har man pratat om länge, men som ni själva säger är den 3,5 gånger dyrare än att frakta med sjö, och än så länge har vi inte sett någon förskjutning av godsflödena. Det kanske påverka marknaden i länder som Tyskland och Polen, men jag tror inte det kommer att påverka Sverige i någon större utsträckning, åtminstone inte de närmaste åren.

Av Hilda Hultén

Coronavirusutbrottet avslöjar underleverantörerna som de svagaste länkarna i tillverkarnas försörjningskedjor. Detta enligt den globala tech-rådgivaren ABI Research, som menar att företagen hädanefter kommer lägga mer pengar på affärssystem som håller koll på riskerna i råvaruförsörjningen.

Michael Larner, foto ABI Reserach

– Initialt kommer fabrikschefer och producenter försöka säkra sin försörjning av råvaror och få ett kvitto på hur stor påverkan de har längre upp i leveranskedjan och på sina leverantörer, förklarar Michael Larner, analytiker på ABI Research.

För tre veckor sedan skrev Veronica Fredriksson en krönika om de höga förväntningarna på logistikfastighetsmarknaden. Nu är det i princip tvärstopp för transaktioner. “Det är en ohållbar situation just nu, men lager och logistik är nog ändå ett av de fastighetssegment som kommer klara sig bäst genom det här” menar hon.  

I början av året var optimismen stor inom logistikfastighetssegmentet. Ända fram till början av mars så var det fortsatt högtryck efter fjolårets rekordår, med en transaktionsvolym på totalt 32 miljarder SEK under helåret 2019 enligt en rapport från Savills.

Enligt Colliers siffror utgjorde transaktionsvolymen för logistikfastigheter 11 procent av den totala investeringsvolymen i Sverige om 240 miljarder kronor under 2019, en fördubbling jämfört med 2018.

I början av mars skrev Veronica Fredriksson på Colliers kapitalmarknadsteam en krönika på Fastighetsnytts sajt om yield-läget för logistikfastigheter framåt, där hon förutspådde fortsatt sjunkande yielder, åtminstone ett tag till. Då såg marknaden väldigt ljus ut. Men i mitten av mars slog Coronaviruset till med full kraft, och sedan dess har lägesbilden gått från klart positiv till minst sagt grumlig.

– Just nu ser vi att i princip alla transaktioner skjuts upp. Det är inte en hållbar situation vi har nu, det är totalstopp, säger Veronica Fredriksson.

Läget oroar många, och oron och osäkerheten gör att det blir svårt att få till affärer den närmaste tiden.

– Det är jättetufft just nu, men om man ser till fastighetsmarknaden i stort så är lager och logistik det segment, förutom bostäder och samhällsfastigheter, som troligen kommer att klara sig bäst ur det här. På transaktionssidan upplever vi att det fortfarande finns en stor vilja att göra affärer, räntemiljön är ju alltjämt låg och det finns mycket kapital att investera, det som bromsar är den ekonomiska osäkerheten.

Lager och logistik är det segment, förutom bostäder och samhällsfastigheter, som troligen kommer att klara sig bäst ur det här.

E-handeln väger upp

Även om många hyresgäster inom industrin och handeln kämpar, så går det bättre än vanligt för andra, vilket kan väga upp till viss del, menar Veronica Fredriksson.

– För många aktörer inom e-handel går det extremt bra just nu, som livsmedel och läkemedel, och även den fysiska livsmedelshandeln. Den här krisen har tvingat många människor in i nya köpbeteenden vilket vi exempelvis ser på ökningen av handel av medicin och livsmedel online. Detta köpbeteende tror jag till stor del kommer förändras permanent, så det här kan nog gynna e-handeln och därmed driva behovet av logistikfastigheter framåt.

En påverkan krisen kan få är att hyresgästerna får större betydelse för prissättningen på logistikfastigheter framöver.

– Jag tror att investerarna kommer göra en mer gedigen hyresgästanalys för att förutspå risker framåt. Bra, stabila hyresgäster kommer nog att bli en viktigare del av värderingen och kunna driva priserna mer än de gjort hittills.

Investerarna kommer göra en mer gedigen hyresgästanalys för att förutspå risker framåt.

Förändrade arbetsmönster

Att många nu förändrar sina arbetsmönster påverkar även fastighetsbranschen.

– Hos oss är det många som jobbar hemma just nu, mycket mer än vanligt sker digitalt. Jag gjorde till exempel ett tillträde på en fastighet över telefon för några dagar sedan, det har jag aldrig gjort förut.

Enligt Veronica Fredriksson är har fastighetsbranschen hittills varit ganska traditionell och trög när det gäller digitalisering.

– Vi tvingas till förändringar och att hitta nya lösningar i sådana här tider, som vi gynnas av när krisen lagt sig igen också.

Av Hilda Hultén

Södervidden Fastigheter planerar storbygge i Åstorp.

Södervidden Fastigheter förvärvar 90 000 kvm byggklar mark i Åstorp utanför Helsingborg där E4 och E6 möts och planerar bygga en ny lager- och logistikfastighet på 45 000 kvm på marken, som ska stå klar 2021.  

Detaljplanen tillåter en byggnation av ca 45 000 kvm höglager i bästa möjliga logistik- och skyltläge varav en tredjedel planeras bli ca 20m högt.
– Vi är glada över den här möjligheten i ett läge där Helsingborgsregionen klättrat upp som ett av de mest betydelsefulla logistiklägena i Sverige, kommenterar Rudolf Tornerhjelm, styrelseordförande i Södervidden Fastigheter.

Ett flertal aktörer har visat intresse och hälften av ytan är reserverad. Enligt tidsplanen beräknas projektet stå färdigt under hösten 2021.
– Byggklar mark för större etableringar är en stor bristvara i Helsingborgsregionen samtidigt som efterfrågan från hyresgäster är hög. Marken har ett utmärkt logistikläge och vi ser fram emot att utveckla fastigheten, fortsätter Rudolf Tornerhjelm.

Röda Korset bistår Socialstyrelsen med donationer från företag – med hjälp av Bring. I enlighet med önskemål från Socialstyrelsen vänder sig nu Röda Korset till företag och privatpersoner med följande önskemål utifrån CE-standard: skyddsglasögon, ansiktsskärmar/visir, skyddsutrustning för mun och näsa, handskar, skyddsdräkter, plastförkläden, ambulansresurser, transport av avlidna. Här kan du anmäla donationer.

Idag vänder sig många företag till Socialstyrelsen med olika donationer och enligt ett nytt avtal tar myndigheten stöd av Svenska Röda Korset för att hantera dessa.

Till sin hjälp har organisationen en beredskapspartner i logistikföretaget Bring som kommer att hjälpa till med distributionen av donationerna.

I enlighet med önskemål från Socialstyrelsen vänder sig nu Röda Korset till företag och privatpersoner med följande önskemål utifrån CE-standard: skyddsglasögon, ansiktsskärmar/visir, skyddsutrustning för mun och näsa, handskar, skyddsdräkter, plastförkläden, ambulansresurser, transport av avlidna.

Röda Korset och Bring har redan inlett sitt samarbete. Detta när man förra veckan levererade en donation från Vattenfall till Socialstyrelsen bestående av 400 000 munskydd.

– Röda Korset är redo att bistå Socialstyrelsen i den allvarliga situation som råder. Som organisation är vi en kraft att räkna med och har lång erfarenhet av att agera i kris, såväl internationellt som i Sverige. Samtidigt är det avgörande att vi alla arbetar tillsammans: myndigheter, kommuner, företag och frivilliga, såväl organiserade som spontana, kommenterar Martin Ärnlöv, generalsekreterare för Svenska Röda Korset.

Bring – beredskapspartner år Röda Korset

– Vår samlade erfarenhet från till exempel skogsbränderna 2018 och flyktingsituationen 2015 kommer väl till pass också när det gäller att kanalisera stöd och engagemang från företag och privatpersoner. Vi är stolta över att ha ett företag som Bring som beredskapspartner, kommenterar Martin Ärnlöv, generalsekreterare för Svenska Röda Korset.

Bring är sedan 2018 en av Röda Korsets beredskapspartners. Med sina tusentals fordon på vägarna runt om i Sverige bidrar Bring både med välbehövliga resurser och erforderlig kunskap i logistik. Röda Korsets grupp av berdskapspartners består av företag som har avtalat att bistå organisationen med varor och tjänster i händelse av större krisinsatser. Bland annat bidrog Bring till Röda Korsets insats under skogsbränderna 2018, genom transport av sängar, första hjälpen-kit, mat och dryck till drabbade i bland annat Ljusdal och Sveg.

– Situationen vi befinner oss i berör alla delar av vårt samhälle. Därför är det otroligt viktigt att alla vi som kan, mobiliserar och kraftsamlar. Uppdraget för Svenska Röda Korset, där vi transporterar och lagerhåller nödvändigt krismateriel för Sverige, är inte bara samhällsviktigt, vi ser även ett väldigt starkt engagemang internt och en stolthet för att man får vara med och bidra, kommenterar Per Öhagen, koncerndirektör E-handel och logistik i Bring.

Förhandsvisningen inför Hannovermässan i februari blev det enda event som blev av 2020. Foto Deutsche Messe

Hannovermässan flyttades först från april till juli, men nu ställs hela industrimässan in på grund av den allt mer kritiska situationen med Covid-19-pandemin.

Reseförbud, förbud mot större folksamlingar och lokala regler i Hannover-regionen i Tyskland  omöjliggör genomförandet av mässan.

Givet den dynamiska utvecklingen kring Covid-19 och de omfattande restriktioner som införts både på samhället och ekonomin, kan Hannovermässan inte genomföras i år, kommenterar Jochen Köckler, styrelseordförande på Deutsche Messe, som arrangerar Hannovermässan.

– Våra utställare, partners och hela vårt team gjorde allt de kunde för att få det att hända, men nu måste vi acceptera att under 2020 går det inte.

Tills nästa Hannovermässa äger rum i april 2021 så  kommer affärer och informationsutbyte mellan mässans utställare och besökare få ske digitalt. Arrangörerna jobbar på att ta fram en digital plattform som ska lanseras inom kort. Det är första gången i Hannovermässans 73-åriga historia som eventet ställs in.

VGRs lagerdepå. Foto: Camilla Lindberg

För att säkra tillgången av skyddsutrustning för vården inför Västra Götalandsregionen VGR, en särskild regional samordning och prioritering,  för att säkerställa att det finns skyddsutrustning för de verksamheter som har störst behov, rapporterar VGR-Fokus.

Det handlar bland annat om vissa typer av andningsskydd, visir, skyddsglasögon och skyddsrockar – materiel som behövs för att undersöka och vårda patienter med misstänkt eller bekräftad covid-19.

“Kräver samarbete”

Sedan coronavirussjukdomen covid-19 blev känd har VGR arbetat för att säkerställa tillgången till skyddsutrustning och nu tas nästa steg. VGRs hälso- och sjukvårdsdirektör Ann Söderström har beslutat att samordna och prioritera den skyddsutrustning som finns tillgänglig inom VGR, för att säkerställa tillgång för prioriterade verksamheter.

–  Situationen kräver samarbete och sammanhållning i hela regionen. Tillgången på materiel kan bli begränsad och därför måste vi hushålla med det vi har och använda det klokt, säger Ann Söderström.

Prioriterade verksamheter inkluderar bland annat ambulans, akutmottagningar, infektionssjukvård, intensivvård, förlossning, barnsjukvård samt vård- och jourcentraler.

Gäller att hushålla

För att säkra tillgång till kritiskt material på prioriterade vårdverksamheter inom regionen, har en regional ledningsgrupp etablerats.

– Genom att samordna hanteringen av kritisk materiel ökar VGR kontrollen på tillgång och efterfrågan på kritisk materiel och får möjlighet att snabbt fördela materiel dit störst behov finns, säger Marga Brisman, biträdande regionchefläkare på Västra Götalandsregionen.

– Samtidigt är det viktigt att hushålla med den skyddsutrustning vi har. Onödigt användande ska undvikas. Gällande hygienrutiner ska följas, avslutar Marga Brisman.

Platzer blev på ett bräde en av Sveriges största logistikfastighetsägare när man 2016 köpte AB Volvos fastighetsbestånd i Arendal. Nu tar man hjälp av Bockasjö för att sätta fart på affärerna. 

Platzer tar nu nästa steg för att bli den logistikaktör bolaget riggat för. Tillsammans med Bockasjö bildas ett Joint Venture som ska utveckla ”Sörreds Logistikpark” på Hisingen, Göteborg. Bockasjö agerar affärsutvecklare och Platzer blir ägare och förvaltare av fastigheterna.

– Vi tar lärdom och rygg på Bockasjö, en erkänd och duktig utvecklare och bygger på samma gång upp vår egen kompetens inom logistiksegmentet. Det blir en liten genväg för oss och därigenom kan vi också hålla en högre takt i utvecklingen än annars, säger Johan Franzén, affärsområdeschef logistik och industri på Platzer.

Het logistikmark

Platzer blev på ett bräde en av Sveriges största logistikfastighetsägare när man 2016 köpte Volvos fastighetsbestånd i Arendal, Hisingen, bestående av drygt 300 000 kvm befintlig logistikfastighetsyta, och 600 000 kvm logistik- och industrimark varav en del redan är detaljplanerad för logistik- och industriändamål. 254 000 kvm av den redan detaljplanerade marken har Platzer nu lagt in i ett “joint venture” med Bockasjö.

– Hisingen är det mest intressanta logistikområdet i Sverige med stora behov av nya logistikytor drivet av de volymer som importeras och exporteras via Göteborg, Nordens största hamn. Att kunna fortsätta utvecklingen av Sveriges mest intressanta logistikområde tillsammans med Platzer är därför väldigt glädjande, kommenterar Joakim Hedin, vd, Bockasjö.

Platzers strategi att utveckla, bygga och äga logistikfastigheter är långsiktig och för det ändamålet har Johan Franzén, tidigare Catena, rekryterats som affärsområdeschef. Johan Franzen kommer senast från rollen som regionchef för Göteborg och Jönköping hos Catena, och har drygt 15 års erfarenhet från logistikbranschen.

– Mitt fokus initialt blir att arbeta med utveckling och med att hitta hyresgäster. Det finns en hel del mark planlagd och redo att sätta igång. Förutom marken som vi nu lagt in med Bockasjö, så finns ytterligare tre områden med detaljplanerad mark.

Platzers fokus är främst på kontor men för några år sedan funderade man på hur man skulle kunna bredda affären, och tog  beslut om att industri och logistik var rätta vägen att gå – och köpte 2016 AB Volvos bestånd i Arendal.

– Det tror jag vi är rätt tacksamma för idag – med tanken på den gynnsamma utvecklingen inom logistikfastigheter, säger Johan Franzén.

Liksom Catena är ett långsiktigt ägande i fokus även för Platzer, och då gäller det att känna branscherna i vilka man är fastighetsvärd.

– För Platzer har det sedan 2016 handlat mycket om att sätta sig in i den portfölj man köpte av Volvo, att sätta sig in i fastigheterna. Det är framförallt underleverantörer till Volvo och annan verksamhet relaterad till fordonsindustrin. Men nu är det dags att komma igång med nya projekt säger Johan Franzén,

Sörreds logistikpark

Bolaget som ägs av Bockasjö och Platzer gemensamt har fått ”Sörreds Logistikpark” och förvärvar inledningsvis fastigheten Sörred 8:12 från Platzer till ett underliggande fastighetsvärde om 250 mkr. Fastighetens markareal är 254 000 kvm och det finns en byggrätt på minst 90 000 kvm BTA, som kommer att delas upp i ett flertal nya fastigheter och därefter bebyggas med industri- och logistikbyggnader.

Grovterassering av marken beräknas påbörjas efter sommaren 2020 och därefter kommer marken bebyggas etappvis, förhoppningsvis med start i slutet av 2020. Etappen som utvecklas med Bockasjö har en gammal detaljplan som tillåter en fastighetshöjd på upp till 20 m till taknocken, och lämpar sig för traditionell logistik, och Johan Franzén tror inte att det ska bli särskilt svårt att hitta kunder.

– Generellt är efterfrågan på logistikmark väldigt hög i Göteborg, och även om många branscher har bekymmer nu finns det också branscher som går bra, som läkemedel och dagligvaror, säger Johan Franzén, på tal om den alltid närvarande Coronapandemin.

– Viss digital handel går väldigt bra, och det kommer finnas företag som kommer behöva logistikytor även i krisen. Vi får nog ganska snart ett kvitto på om det här är så attraktivt som vi tror.

Det kommer finnas företag som kommer behöva logistikytor även i krisen.

Ett vidgat “Göteborg”

Platzer är ett av Göteborgs största och ledande fastighetsbolag inom kommersiella fastigheter, främst kontor som i äger och utvecklar 70 fastigheter med en total yta om cirka 830 000 kvm till ett värde om 20 mdkr, med ett starkt lokalt fokus.” Platzer ska göra Göteborg till Europas bästa stad att arbeta i är visionen.

– Vi finns i Göteborg, men sedan kan man diskutera vad som är Göteborg ur en logistisk synvinkel. För mig är Göteborg allt från Kungällv, Kungsbacka och Borås: områden där vi inte finns idag men kanske kommer finnas i framtiden, säger Johan Franzén.

Av Klara Eriksson

Läs vårt senaste nummer här

IL nummer 2 2020

Catena har tecknat avtal om förvärv av ett markområde på 190 000 kvm i anslutning till en befintlig fastighet i Torsvik, Jönköping.

Marken ligger i anslutning till Torsvik, ett av Sveriges större logistikområden med ett läge som möjliggör transporter inom ett dygn till flera storstadsregioner.

Affären kommer att genomföras via fastighetsreglering till Catenas befintliga fastighet Tahe 1:64, som Catena förvärvade 2018 och där Procurator är hyresgäst i den befintliga fastigheten, och affären är villkorad av att detaljplan vinner laga kraft.

Säljare är privatpersonen Sven-Olof Hagelin, Tahe Gård Taberg. Med tillskottet av den nya marken bedömer Catena att cirka 90 000 kvm byggnad kan tillföras.

Christoffer Bööj. Foto Catena

– Marken lämpar sig väl för industri- och logistikändamål och genom de investeringar Catena gör skapas nya etableringsmöjligheter som på sikt kan generera arbetstillfällen och stärka det lokala näringslivet, kommenterar Christoffer Bööj, Affärsutvecklare på Catena.

– Som Tabergsbo känns det bra att sälja till en etablerad aktör som Catena med finansiell styrka och fokus på utveckling, min ambition är att affären ska gynna bygden för lång tid framöver, kommenterar säljaren Sven-Olof Hagelin.

Tillträde sker när detaljplan vinner laga kraft.

Sellpy söker en erfaren Fulfillment och Logistikchef med placering på företagets nya, 10 000 kvm stora lager i Rosersberg, på sikt med ansvar för ca 80 anställda.  Läs mer om tjänsten HÄR

Swedish Logistic Property, SLP, har förvärvat Bergendahls huvudkontor och centrallager i Hässleholm. Bergendals blir samtidigt ny delägare i SLP.

Bergendahls, som bl a driver City Gross, ser över sina omkostnader och meddelade nyligen att man stänger sitt lager i Tumba och flyttar verksamheten till Hässleholm. SLP förvärvar totalt 162 000 kvm mark med en fastighet på totalt ca 50 000 kvm, med tillträde den 30 juni. Bergendahls tecknar samtidigt ett 15-årigt hyresavtal på samtliga ytor, och går in som en mindre delägare i SLP genom en nyemission på 100 miljoner SEK.

– Förvärvet följer vår strategi, det är en bra belägen fastighet med goda utbyggnads- och utvecklingsmöjligheter. Det utökar vårt fastighetsbestånd kraftigt och vi får ett hyresavtal med en långsiktig och stabil hyresgäst. Det gör oss dessutom starka i ett segment av lager- och logistikmarknaden som vi tror mycket på framöver, är SLPs styrelseordförande Peter Strands kommentar till affären.

Apotea planerar att fördubbla sin lageryta i Morgongåva,  med ett nytt, separat lager på 38 000 kvm. Detaljplanen för den nya byggnaden är ute på samråd i kommunen till mitten av maj och beräknas vara vara klar i slutet av året.

Det är Morgongåva Företagspark, som äger Apoteas nuvarande lager, som står för ansökan.

– Därefter kommer de börja bygga så fort de kan. Deras mål är att kunna flytta in i det nya huset hösten 2021, berättar Hanna Löfstrand på planarkitekt för området på Heby kommun.

Apotea vill bygga ett 38 000 kvm stort lager till i Morgongåva, intill det gamla, som ska stå klart hösten 2021.  Karta: Heby Kommun

Apoteas nuvarande logistikcenter är också det 38 000 kvm stort och invigdes 5 mars 2018. Lagret sysselsätter normalt ca 500 personer och har bland annat en stor solcellsanläggning som täcker ca 17 000 kvm av takytan.

Pär Svärdson. Foto Apotea

Apotea har haft ett rejält uppsving i försäljningen till följd av Covid-19-utbrottet.

– Varje gång myndigheterna gick ut och sade att nu stannar ni hemma, gå inte till affären, så har vår försäljning exploderat. Vissa dagar har vi haft tre gånger mer försäljning än normalt, det är ju tufft att hantera, sa Apoteas vd Pär Svärdson vid ett Plan-webinar i slutet av april.

– Men vi har kämpat på och jobbat dygnet runt, sju dagar i veckan. I 1,5 månad har verksamheten gått i superfart hela tiden. Det har varit en tuff utmaning för personalen och alla inblandade, men vi tror ju att vi börjar få ordning på det nu.

Svenska Retursystem, i vars lådor en stor del av dagligvaruhandelns livsmedel fraktas, har haft bråda dagar sedan Coronakrisen bröt ut.

– Vi var väl rustade och har klarat volymökningen otroligt bra. Men vi var på väg att sänka oss själva i början, med alltför strikta sjukskrivningsregler som tömde våra anläggningar på personal, berättar vd Anna Elgh.

Artikel ur Intelligent Logistik nummer 2 2020, prenumerera här

Svenska Retursystem, SRS, är livsmedelshandelns gemensamma retursystem för återanvändbara lastbärare. Varje dag skickas över 500 000 plastlådor ut till livsmedelsproducenter i Sverige och utomlands, som fylls med produkter och forslas till butikerna. Därifrån går de till någon av SRS fyra produktionsanläggningar för tvätt och redistribution. Vinsten gör framförallt klimatet – varje låda ersätter drygt 150 kartonger.

Att Svenska Retursystem kan upprätthålla sin verksamhet är också avgörande för Sveriges livsmedelsförsörjning.

– Vår verksamhet klassas som samhällskritisk, det är en väldigt stor andel av Sveriges färskvaror som går i våra lådor och pallar, och många producenter är automatiserade efter vårt system, sa Anna Elgh, vd på Svenska Retursystem, under Plans webinar om hur Coronakrisen påverkat logistiken den 28 april.

– För oss har krisen inneburit en rekordhög försäljning, mycket på grund av den bunkring som skedde i början av mars, berättar Anna Elgh. Foto Jennifer Glans

Samhällskritisk verksamhet

För SRS del har Coronakrisen inneburit ett kraftigt ökat tryck, berättar hon.

–  Vi måste vara ödmjuka i den här situationen där många påverkas väldigt negativt, men för oss har krisen inneburit en rekordhög försäljning. Mycket på grund av den bunkring som skedde i början av mars, då konsumenterna handlade på sig livsmedel.

Att konsumenterna handlat mat i butik istället för att gå på restaurang, innebär också ökade volymer.

– Vi har en mycket högre penetration i dagligvaruhandeln, så volymöverflyttningen påverkar oss.

SRS införde sitt retursystem även i restaurang- och storköksbranschen under 2019, men den satsningen är nu i mycket satt på vänt.

– Vi skulle ha expanderat kraftigt i år, men volymerna har minskat så takten i implementeringen har slagit av. Men för oss har det kompenserats dubbelt upp med att flöden flyttat över till dagligvaruhandeln. Vi kommer såklart jobba vidare efter det här.

Snabba krisåtgärder

Att SRS har upparbetade rutiner för krishantering hjälpte när pandemin bröt ut.

– Vi jobbar med det här kontinuerligt, vår krisledning hade en övning så sent som i augusti. Det gjorde att vi kom igång väldigt snabbt med åtgärder.

Redan 2 mars införde SRS besöksförbud på sina anläggningar och strikta hygienkrav för exempelvis chaufförer som måste komma dit. Åtgärderna blev dock i vissa fall lite väl kraftfulla:

– Vi höll faktiskt på att skapa en kris själva med alldeles för strikta rutiner kring om man fick komma till jobbet eller inte. Vi sa först att vid minsta symptom du har själv, eller om någon hemma har symptom, måste du stanna hemma.

Det ledde till att man var på väg att ställa sina anläggningar på grund av personalbrist, trots att det inte fanns någon nämnvärd smittspridning av viruset bland personalen.

– Vi backade ganska snabbt på det med familjemedlemmar, och blev tydligare med vilka symtom det gäller, som hosta, feber, huvudvärk. Sedan dess har vi bara haft en något förhöjd sjukfrånvaro.

Hos Everfresh i Helsingborg är hanteringen av frukt och grönt helautomatiserad efter SRS lådsystem, så logistiken är beroende av att returlådorna cirkulerar. Foto Svenska Retursystem

Klarat krisen bra

Utifrån förutsättningarna har SRS klarat av krisen och volymökningen fantastiskt bra, menar Anna Elgh.

– Vi har kunnat lösa de tekniska detaljerna väldigt snabbt, i princip alla tjänstemän har jobbat hemifrån via Skype och Teams och halva vår kundserviceavdelning har också suttit hemma.

SRS har jobbat mot en mer platt, agil verksamhet, med hög andel självstyrande för arbetsgrupperna under flera år, berättar hon.

–  Resan har inte varit helt enkel, det har varit enklare för vissa och jobbigare för andra. Men tack vare att vi är vana att jobba med eget ansvar och högt självstyre så har omställningen till att driva bolaget online inte varit så stor.

Många möten har också blivit effektivare när alla sitter online, menar hon.

– Jag tror att vi kommer att gå stärkta ur det här. Men jag tror alla saknar den sociala samvaron, småpratet man bara får när man ses fysiskt.

Hon känner också stärkt i tron att en hållbar affärsmodell är rätt väg framåt.

– Vi förvaltar pantmedel för våra lådor för drygt en halv miljard, och har drivit linjen väldigt hårt att placera dessa i hållbara verksamheter. Vi kan nu se att vårt sätt att investera stått sig bättre än benchmark. Det är ett kvitto på att det som är hållbart skapar ett högre värde även på sikt.

Viktigt med tillit

Grunden i en cirkulär affärsmodell är transparens, samarbete och tillit – och vikten av det har visat sig tydligt under Coronakrisen, menar Anna Elgh.

– Vi har i den här krisen sett exempel på när tillit saknats. Inte minst där det gäller skyddsutrustning, ett område där vi borde ha tagit ett gemensamt grepp över landsgränserna, men där man snarare tajtat till gränserna allt mer. Vi har också sett i den första hamstringsvågen på livsmedel att man försöker se om sitt eget hus i stället för att se till att det räcker till alla.

“Vi har i den här krisen sett exempel på när tillit saknats – man försöker se om sitt eget hus i stället för att se till att det räcker till alla”

Här vill hon ge en stor eloge till hur livsmedelsbranschen hanterat krisen.

– Tack vare samarbetet i branschen och att det finns ett högt förtroende för det vi gör har alla verkligen hjälpts åt att returnera lådorna, vi har inte sett någon kund som börjat hamstra lådor utan alla har verkligen dragit sitt strå till stacken för att det ska räcka till alla. Det finns ju ett begränsat antal i systemet. Branschen har hjälpts åt på ett fantastiskt sätt, det har hjälpt oss att klara det här.

Av Hilda Hultén