Danska Novo Holdings blir 25-procentig delägare i NREP och investerar samtidigt 1,3 miljarder SEK i bolagets nya fastighetsfond, som ska ta NREP utanför Nordens gränser. Beslutet att ta in en partner är något som vuxit fram, berättar NREPs grundare Rickard Svensson-Dahlberg.

Artikel ur Intelligent Logistik nummer 2 2020. Prenumerera här

Danska Novo Holdings investerade i NREPs fastighetsfonder första gången 2018. Nu köper man in sig som minoritetsägare med 25 procent och investerar samtidigt 1,3 miljarder i nya fonden NSF IV som NREP nu reser. Morten Beck Jørgensen på Novo Holdings tar också plats i NREPs styrelse

– Innan Corona hade vi en ganska god idé om hur expansionen skulle se ut, säger Rickard Svensson-Dahlberg. Foto NREP

– Vi har uppvaktats av olika aktörer under flera år, som velat investera i eller köpa allt ifrån någon del till helheten. Beslutet att ta in en partner är något som vuxit fram, nu gör vi det utan att förlora kontrollen över bolaget. Novo Holdings delar våra värderingar, och vill vara med på vår tillväxt utifrån den strategi vi satt. För oss ger det en ännu starkare balansräkning och möjlighet att växa, inte minst internationellt, berättar Rickard Svensson-Dahlberg, NREPs grundare och partner.

NREP utvecklar fastigheter inom segmenten bostäder, samhällsfastigheter och “modern logistik”. Det sistnämnda utgör ungefär 25 procent av beståndet, under varumärket Logicenters. Totalt har Logicenters drygt 1 miljon kvadratmeter logistikytor i Norden.

– Planen är att behålla 25 procent logistik även framöver. Vi var tidigt ute med att satsa på logistik när vi startade för 15 år sedan,  i Sverige är det vårt största segment.

Vill expandera i Europa

NREP grundades 2005 och har verksamhet i Sverige, Finland, Danmark och Norge. Siktet på att växa utanför Norden har funnits länge, berättar Rickard Svensson-Dahlberg.

– Vi har haft möjlighet att investera utanför Norden i våra tre senaste fonder, men det har inte blivit så. Det har funnits tillräckligt många bra affärer att göra på hemmaplan.

Innan Corona slog till så hade NREP en ganska god idé om hur expansionen skulle se ut, berättar han.

– Vi har framförallt tittat på logistikkluster i norra Europa, som Tyskland, Polen, Baltikum och Benelux. Nu har ju kartan ritats om litegrann.

Att ta sig an nya marknader är inte enkelt, det är inte bara att “flyga över och handla”, betonar han.

– Att expandera till ett nytt land hänger väldigt mycket på att få tag i rätt människor lokalt, med rätt egenskaper, kontaktnät och marknadskunskap. Det är mer avgörande för vilka marknader vi väljer att investera på än objekt och lägen. Att vi expanderar i Europa är bara en tidsfråga, men framtiden får utvisa vilken marknad som blir först.

När det gäller logistikfastigheter så har segmentet klarat sig bland de bättre i Corona-krisen, och på längre sikt så kan krisen gynna logistikbranschen, tror Rickard Svensson-Dahlberg.

– De flesta blev nog ganska abrupt upplysta om att dagens just in time-system inte fungerar helt felfritt. Man kan ju tänka sig att många drar lärdom av det och ser ett ökad behov av att bygga upp större lager.

Sålde logistikportfölj innan Corona

I mitten av mars, precis innan Corona-pandemin lade en våt filt över transaktionsmarknaden,  sålde NREP också en fastighetsportfölj med 11 logistikfastigheter till Blackstone, som satsar aggressivt på den Nordiska logistikfastighetsmarknaden. Blackstone köpte bland annat en stor logistikportfölj av Corem för 4,2 miljarder i fjol, på 300 000 kvm lokaler, varav ca 200 000 kvm finns i Danmark och 20 000 i Norge. I Sverige är det fyra fastigheter på totalt 80 000 kvm som ingår. Köpeskillingen avslöjas inte, men enligt uppgift till Intelligent Logistik ligger yielden “i nivå med andra nordiska logistikportföljer innan Corona”.

Av Hilda Hultén

Lantmännen söker en affärsinriktad och verksamhetsnära logistikchef till Lantmännen Agroetanols bioraffinaderi i Norrköping. Läs mer om Tjänsten HÄR

Krönika ur Intelligent Logistik nummer 2 2020. Prenumerera här

När jag skriver detta har det gått en vecka sedan påsken. En påsk som har skrivit in sig i historien som högtiden vi aldrig fick fira. Iallafall inte på det sättet vi är vana vid. Påsken är för många en tradition då vi träffas och umgås med familj och vänner. I år blev det annorlunda.

Coronaviruset har snabbt blivit ett begränsande och lika onaturligt inslag i vår vardag. Det mest självklara, att få umgås med familj och vänner eller att gå till butiken och handla, är numera förenat med risker och samhällsfara. Social distansering är socialt accepterat och ett sätt att visa respekt och ansvar för sin omgivning. Att hosta är fult och har därför helt utraderats i den offentliga ljudkulissen. Läran om virussmittämnen och sjukdomsförlopps demografi har blivit var vuxen människas vetande. Och att mina gamla föräldrar har börjat handla mat på nätet är också det ett exempel på att allt är upp och ner.

Tobias Jonasson är logistikkrönikör samt vd och koncernchef på Insitepart

Jag borde egentligen inte skriva det, men fram tills nu (peppar, peppar) har varken jag själv eller någon i min direkta närhet drabbats av viruset. Eller rättare sagt, varken jag själv eller någon i min direkta närhet har haft några svårartade fysiska influensasymptom som krävt läkarvård. Jag får ur det perspektivet skatta mig lycklig, även om Corona naturligtvis har påverkat mig på andra sätt. Inte minst känner jag som många andra en oro för mina föräldrar. Med hjälp från sina barn, snälla grannar och inte minst tack vare mammas rådighet och kreativitet, har de hittills ändå klarat sig bra och fått tiden i isolering att vara både kry och relativt uthärdlig.

I vanliga fall består mina krönikor av ca 3 000 tecken subjektiva tyckanden och reflektioner om logistik. Om nu en logistikkrönika någonsin kan vara betydelsefull, så känns det i så fall än mer betydelselöst och fjuttigt nu. Trots det vill jag ändå framhålla att logistiken har ett viktigt uppdrag i att bemästra den situation som viruset har satt oss i. Allt från hur vi säkerställer försörjning av livsmedel, läkemedel och sjukvårdsmaterial till hur vi skalar upp kapaciteten i intensivsjukvården handlar om logistik. Med andra ord är det många yrkesverksamma inom logistiken som direkt eller indirekt bidrar i den livsviktiga kampen mot coronaviruset. Outtröttliga hjältar som gör långa och slitsamma arbetspass för att se till att sjukvårdspersonalen får tillgång till skyddsutrustning, att livsmedelshyllorna inte gapar tomma eller att en behövande inte blir utan sin medicin.

“Logistiken har ett viktigt uppdrag i att bemästra den situation som viruset satt oss i”

Den senaste tiden har jag själv på nära håll fått följa detta hårda arbete. I min nya jobbvardag handlar det om medarbetare som snabbt reagerar och möter upp på hur kapacitetsbehovet hastigt har förändrats hos våra uppdragsgivare och i våra driftverksamheter. Andra kör långa arbetspass på lageranläggningar runt om i landet för att garantera hanteringen av stora in- och utflöden av bl.a. livsmedel och läkemedel. De agerar i skymundan och är precis som riktiga hjältar omedvetna om betydelsen av sina insatser då man ”bara gör sitt jobb”.

Vi vet numera att alla kan bidra till att begränsa smittspridningen. Vi vet också att många gör hjälteinsatser för att ta hand om de drabbade och rädda liv. Få kanske däremot tänker på logistikens hjältar. De som går till jobbet och gör avgörande insatser för att vårt samhälle även ska fungera under kristider. Den sortens hjältar vars insatser möjliggör för andra att göra hjälteinsatser och därmed skapa ännu fler hjältar.

Tobias Jonasson

Artikel ur Intelligent Logistik nummer 2 2020. För att prenumerera klicka här

Croisette ansvarar för uthyrningen av Söderviddens nya lagerbygge i Åstorp, och har även uppdraget att hitta hyresgäster till MG Real Estates storbygge i Malmö hamn.

– Skåne är på väldigt stark framfart, men Helsingborg börjar bli fullbyggt. Då blir det naturligt att titta på Åstorp. Malmö har också chans att bli Skånes nya, heta logistikläge, alla förutsättningar finns, säger Croisettes uthyrningschef Peter Bergquist.

I våras köpte nya Södervidden en 90 000 kvm stor tomt av Åstorps kommun, där man planerar att bygga ett höglager på 45 000 kvm. Croisette har fått ythyrningsuppdraget och halva ytan är redan reserverad av en icke namngiven kund. Enligt Croisettes uthyrningschef Peter Bergquist finns ett väldigt stort intresse från marknaden.

– Jag är inte förvånad över det stora intresset, det råder stor brist på mark för stora logistiketableringar i den här regionen.

I Åstorp bygger Södervidden ett 45 000 kvm stort höglager, där halva ytan är reserverad. Bild Södervidden

Att Helsingborgs etableringstakt varit så hög de senaste åren har gjort att det nu råder brist på mark i de klassiska logistiklägena.

– Helsingborg är i princip fullbyggt just nu, marken för logistik börjar tryta. Så då blir det naturligt att titta vilka andra möjligheter som finns i närområdet. Åstorp ligger bara 7 minuter bort så det blir ett naturligt nästa steg.

Kan även nordöstra Skåne med Hässleholm och Kristianstad gynnas av markbristen i Helsingborg?

– Det tror jag absolut på sikt, där finns det ju både gott om mark och god tillgång till arbetskraft.

Peter Bergqvist. Foto Croisette

Kan lossna rejält för Malmö

Trots utmärkta logistiska förutsättningar har det fram tills nu inte riktigt lossnat för Malmö som nationellt logistikläge än. Men den mark som Malmö stad tagit fram för logistik i Norra hamnen kan ändra på det, tror Peter Bergqvist.

– Helsingborg har varit lite storebror länge vad gäller logistik i västra Skåne, men Malmö har alla förutsättningar att bli en självklar logistikhub i den här regionen. Det ligger logistiskt väldigt bra till med bra vägförbindelser, bron till Danmark och utmärkta möjligheter till godstrafik både över kaj och med järnväg. Det är på tiden att den potentialen utnyttjas.

Helsingborg har varit lite storebror länge vad gäller logistik i västra Skåne, men Malmö har alla förutsättningar att bli en självklar logistikhub i den här regionen.

Nyligen fick Croisette uthyrningsuppdraget på belgiska MG Real Estate bygge i norra hamnen i Malmö, ett uppdrag man delar med Colliers. MG har köpt en tomt på 66 500 kvadratmeter för ca 73 miljoner SEK, och planerar att bygga totalt 42 000 kvm för logistik- och kontor på tomten, som planeras byggstartas inom kort.

– Det är ett otroligt hedrande uppdrag, det är bland de största logistikprojekten som kommer att byggas i Sverige i närtid, och i ett oerhört intressant läge. Det är kul att få vara med i starten när ett sådant här logistikläge planeras och växer fram.

Vy över norra hamnen i Malmö, där MG Real Estates tomt är markerad. Foto Perry Nordeng

Kräver gods över kaj

För Malmö stad är kontraktet med MG Real Estate den första markförsäljningen i Norra hamnen sedan 2016, då man sålde en tomt till Skanska, för deras 19 500 kvm stora Kubiklager. Att försäljningen gått trögt beror på kravet kommunen ställer om att alla etableringar som görs i Norra hamnen ska utnyttja den intermodala infrastrukturen, med garanterade godsvolymer över kaj eller via järnväg.

– De etableringar som görs här ska utnyttja hamnens infrastruktur och gynna hamnverksamheten. Vi har haft många intressenter, men hittills har de inte uppfyllt de kraven. Hade vi sålt marken till ren logistik så hade den varit slut redan, säger Olle Anderberg, projektledare på fastighets- och gatukontoret i Malmö stad.

Enligt Peter Bergquist är det lite av en utmaning att jobba med den här typen av dedikerade projekt.

– Man får ta varje potentiell affär och titta på den som ett unikt case för att se om det går att ta ända fram.

Den initiala planen var att byggstarta helt på spekulation. Enligt Anton Van Vlerken, ansvarig för Nederländerna och Norden på MG Real Estate, fanns i januari när Intelligent Logistik talade med honom stora tillväxtplaner i Sverige, där man hoppades kunna presentera ytterligare byggprojekt under våren. Men nu, ed det förändrade marknadsläget, vill MG invänta en kund innan spaden sätts i jorden.

– Det gäller också att hitta rätt kund att starta med, det är viktigt både för oss och för vår uppdragsgivare, säger Peter Bergquist.

Samtidigt innebär läget och dedikationen till intermodalitet en stor möjlighet, betonar han.

– Det finns inte så många lägen som kan erbjuda de här möjligheterna med kajnärhet och järnvägsanslutning. Det är en otrolig fördel om kunden vill bygga en hållbar logistiklösning.

Det finns inte så många lägen som kan erbjuda de här möjligheterna med kajnärhet och järnvägsanslutning.

Årets hållbarhetsläge 2020

Malmö stad hoppas på att etableringarna i norra hamnen ska locka mer sjövolymer till CMP Malmö Port, och förhoppningsvis öka volymerna över kaj från storhamnarna på kontinenten.

– MG har ett stort kontaktnät i Belgien där två av Europas största hamnar finns; Rotterdam och Antwerpen, så vi hoppas på ökade volymer över kaj därifrån. De har också erfarenhet av att bygga logistikfastigheter för dedikerat gods i hamnar och på flygplatser, och räds inte den typen av krav, säger Olle Anderberg.

Initiativet uppmärksammades också på Logistikläget 2020 i Stockholm i februari, där Malmöregionen vann Intelligent Logistiks utmärkelse Årets hållbarhetsläge 2020 för sin dedikerade logistiksatsning i hamnen.

– Jag tycker att Malmö tänker helt rätt. Det är ju dumt att inte utnyttja den fantastiska transportmöjlighet som sjöfarten och järnvägen innebär för hamnen. Möjligheten har ju funnits länge, det är på tiden att den börjar utnyttjas mer, säger Peter Bergquist.

Av Hilda Hultén

Malmöregionen – Årets hållbarhetsläge 2020:

“Malmö stad har genom sitt etableringskrav på att marken i Norra hamnen ska användas för verksamheter med gods över kaj och via järnväg, gjort ett tydligt ställningstagande för att styra mot hållbarare logistikupplägg. Satsningen har burit frukt genom Belgiska MG Real Estates etablering på 42 000 kvm som kan bidra till fördjupat samarbete med de belgiska storhamnarna och gynna både regionen och hamnen. Läget har också rekordstark tillväxt med 90 000 kvm tillkommande logistikytor under 2020”

dag sa kommunfullmäktige i Sundsvalls kommun ja till investeringen i Sundsvall Logistikpark. Byggnationerna beräknas vara igång redan i juni med Peab som entreprenör.

Idag tog politikerna i Sundsvalls kommun beslut om att investera 785 miljoner i Sundsvall Logistikpark. Projektet innebär byggnation av en ny kombiterminal, etableringsytor, vägar och järnväg. Lastning av gods ska kunna ske utan tidsförluster och onödiga transportsträckor och den nya kombiterminalen kommer att erbjuda tre spår om 650 meter med möjlighet till utbyggnad, mot dagens två spår om 350 meter. I anslutning till kombiterminalen så byggs även Sundsvalls Hamn ut med ny containerhamn.

Entreprenad i projektet
Redan 2017 kom Peab Anläggning in i projektet med uppdrag att tillsammans med Ramböll projektera för den nya kombiterminalen i anslutning till Tunadalshamnen. Avtalet är en så kallad totalentreprenad i samverkan och idag kom äntligen det efterlängtade beslutet som gör det möjligt att sätta spaden i backen.

Jörgen Eriksson. Foto Peab

– Att det nu står klart att vi kan påbörja arbetet med byggnationen känns självklart bra. Jag ser fram emot att vi är med och bidrar till att Sundsvall får ett hållbart transportnav med kopplingar mellan tåg, fartyg och lastbil i vår region, kommenterar Jörgen Eriksson, regionchef på Peab.

Logistikparken är en del av en större satsning som kommunen gör tillsammans med SCA och Trafikverket för ett hållbart transportnav med kopplingar mellan tåg, fartyg och lastbil i Sundsvallsregionen.

När kombiterminalen flyttas ut i anslutning till hamnen så frigörs även ytor i centrala Sundsvall, till förmån för utbyggnaden av ett nytt resecentrum. Målsättningen är att flytten till den nya logistikparken ska kunna ske under år 2024.

– Vi är väldigt glada att beslutet nu är taget. Att få komma igång med Sundsvalls största infrastrukturprojekt efter så många år känns väldigt spännande. Sundsvallsregionen växer och logistikparken säkrar att näringslivet har tillgång till hållbara och effektiva transporter i framtiden, säger logistikparkens vd Sven Magnusson.

Visionsbild över Sundsvalls nya logistikpark. Bild Ramböll

Miljö i fokus

Logistikparken kommer att vara den första logistikparken som byggs enligt miljöcertifieringssystemet Ceequal. Systemet bedömer och betygsätter hur väl projektet hanterar hållbarhetsfrågor och är utformat för att uppmuntra och belöna beställare, projektörer och entreprenörer som anstränger sig lite extra utöver lagkrav gällande hållbarhetsfrågor.

Miljö och hållbarhet är självklara delar i projektet och målet är att hitta så effektiva lösningar som möjligt för att kunna bygga ett transportnav i Sundsvall med en begränsad miljöpåverkan.

Fakta
Så kommer den nya kombiterminalen att bli:

►Med den nya kombiterminalen kan mer gods flyttas över från väg till järnväg, tung trafik flyttas ut från stadskärnan. Kombiterminalen ger möjligheter för näringslivet att nyttja effektiva och miljövänliga transporter till och från Sundsvall. Dagens terminal har två spår om 350 m. Den nya terminalen kommer erbjuda tre spår om 650 m med möjlighet till utbyggnad.

►Kombiterminalen är en del av en större satsning som kommunen gör tillsammans med SCA och Trafikverket för ett hållbart transportnav med kopplingar mellan tåg, fartyg och lastbil i Sundsvallsregionen.

► När kombiterminalen flyttas ut i anslutning till hamnen så frigörs även ytor i centrala Sundsvall, till förmån för utbyggnaden av det nya resecentrumet. I anslutning till kombiterminalen så byggs 6 hektar etableringsyta med möjlighet till företagsetableringar.
Målsättningen är att flytten till den nya logistikparken sker under år 2024.

– Fler tåg än någonsin rullar just nu, säger Sven Reissig, ansvarig för multimodala lösningar på DB Schenker, som erbjuder tåglösningar mellan Kina och Eskilstuna.

Coronapandemin har gett tågfrakten ännu mer uppmärksamhet som ett tillförlitligt, tillgängligt och snabbt transportsätt.

– Fler tåg än någonsin rullar just nu, drivet framförallt av den stora efterfrågan, säger Sven Reissig.

DB Schenker har regelbundna järnvägstransporter mellan Kina och Europa sedan många år, med dörr-till-dörr-lösningar för blocktåg, enstaka containrar (FCL) eller grupper av containrar och även mindre laster (LCL) på olika rutter. Deras nyaste tåg går direkt från Xi’an i Kina via Kaliningradi Ryssland till Rostock i Tyskland. Därifrån fortsätter godset sin färd med färja över till Trelleborg och sedan med tåg direkt till Eskilstuna.

– Det som är mest attraktivt för våra kunder är att de får allt genom en enda bokning hos oss. Vi skräddarsyr lösningar som kombinerar de olika transportsätten på ett optimalt sätt för kunden, säger Sven Reissig.

Halverar transporttiden mot båt

Det finns olika sätt att jämföra frakttider mellan sjöfrakt och tåg. Till exempel kan man ta tiden från tågterminalen i Kina till terminalen i Rostock, då tar det 10 till 12 dagar. Samma sätt att mäta från hamn till hamn tar båtfrakten cirka 35 dagar. Räknar man i stället dörr till dörr tar det med båt ungefär 45 dagar och med tåget mellan 22 och 30 dagar.

– Lite förenklat kan man säga att tåget tar ungefär halva tiden jämfört med sjöfrakten, säger Sven Reissig.

Men framförallt handlar det ökade intresset för tågtransport nog om ett ökat fokus på miljövänliga transporter.

– Fler och fler företag vill hålla nere sin miljöpåverkan och då är tåg ett bra alternativ.

Radarparet David Almqvist och Olle Håkanson Nobel får gemensam vårdnad för Croisettes transaktionsenhet som “co-head’s of Transactions”när Fredrik Dackheden nu lämnar bolaget. Vd Per Svensson tar över regionsansvaret för södra Sverige, där teamet även förstärks med två juniora förmågor; Erik Brandt och Hilda Stensson.

Rådgivaren Croisette Real Estate Partner påbörjar nu en omstrukturering av organisationen runt transaktionsrådgivningen. David Almqvist och Olle Håkanson Nobel går in och tar delat ansvar för den svenska verksamheten, som “co-head’s of Transactions”. Bägge är partners i Bolaget och rekryterades till Croisette från Colliers våren 2017.

Olle Håkansson samleder transaktionsteamet på Croisette med David Almqvist. Foto Croisette

– Det ska bli jättekul, jag och Olle är ett tajt team och vi har åstadkommit mycket på transaktionssidan här i Stockholm, med bra omsättning och stor tillväxt. Målet är att bygga vidare på det som vi åstadkommit hittills och bli ett sömlöst rikstäckande transaktionsteam i Croisette, säger David Almqvist, tidigare head of transactions för Stockholm.

Samtidigt går Croisettes vd Per Svensson in som regionansvarig för södra Sverige, när Croisettes medgrundare Fredrik Dackheden nu lämnar bolaget.

– Jag är väldigt tacksam för David och Olles vilja att ta detta kliv. Båda har visat stor förmåga att bygga team och att skapa affärer, kommenterar vd Per Svensson.

Croisette grundades i Malmö 2015 och har växt snabbt. De tre senaste åren har bolaget dubblat både antalet anställda och sin omsättning. Totalt har bolaget nu 45 anställda.

Förstärker med unga förmågor
Bolaget anställer nu också två nya förmågor till transaktionsteamet, med placering vid huvudkontoret i Malmö; Erik Brandt som associate och Hilda Stensson som intern.

– Det är väldigt roligt att vi fortsätter vår tillväxt primärt genom att rekrytera ungt. Vi är en nytänkande fastighetsrådgivare som kommit från andra hållet, grundats i Malmö men växt till Stockholm och Göteborg av bara farten. De flesta andra rådgivarna är antingen grundade i Stockholm eller internationella bolag som köpt upp någon lokal aktör. Det var nytänkandet och viljan att förändra branschen som fick oss att hoppa på det här från början, säger David Almqvist.

David Almquist. Foto Croisette

När det gäller marknaden under Corona så finns det mycket osäkerhet, men samtidigt stora möjligheter, inte minst inom logistik.

– Generellt så är det svårare ju större affärerna är nu, men mindre affärer i spannet 50 till 500 miljoner går  att få till.  Vi har en försäljning på gång av en logistikfastighet i Huddinge just nu, där köparintresset är stort. Det blir intressant att se vad yielden hamnar på där, det blir en referens för hur Corona påverkat industrisegmentet för Stockholmsmarknaden, säger David Almqvist.

Av Hilda Hultén

I våras blev det klart att en del av den vakans som Logicenters haft i sitt 36 000 kvm stora lager i Kjula hyrs ut till Kuehne Nagel, som där ska drifta Amazons första lager i Norden. Nu bygger Logicenters ut fastigheten med ytterligare 15 000 kvm.

Fastigheten i Kjula blev färdigställd 2019, och en tredjedel av fastigheten, 12 000 kvm av totalt 36 000 kvm är sedan start uthyrd till DHL supply chain, resterande 24 000 kvm byggdes då på spekulation. I april blev det känt att en ny hyresgäst var på väg in i en del av lagret, och i augusti bekräftade Kuehne Nagel att man hyrt 15 000 kvm yta i det nya lagret med Amazon som kund, där verksamheten drar igång i höst.

Nu väljer Logicenters, som äger fastigheten, att bygga ut lagret med ytteligare 15 000 kvm, totalt omkring 20 000 kvm med entresoler och kontor, på spekulation.

– Vi är redan igång med processen, tanken är att den nya lagerdelen ska vara klar 2021. Sen får vi se vem som blir hyresgäst, vi för diskussioner med flera, men det är först till kvarn som alltid, berättar Eva Sterner, projektutvecklingschef på Logicenters.

– Vi är redan igång med processen, tanken är att den nya lagerdelen ska vara klar 2021, säger Eva Sterner. Foto Logicenters

Största logistikbygget någonsin på gång

Bygget i Eskilstuna är inte det enda Logicenters har i görningen. De bygger även 30 000 kvm på spekulation i Torsvik i Jönköping, en 35 000 kvm stor terminal för Postnord i Köge, en 13 500 kvm stor anläggning i Vestby Norge, och jobbar samtidigt på det enskilt största logistikbygget någonsin i Sverige i en etapp – nämligen Axfoods nya jättelager i Bålsta nordväst om Stockholm.

– Det tuffar på bra och enligt tidplan, lagret ska bli klart 2022, med inflyttning i etapper därefter, i takt med att automation och installationer blir klara. Nu har vi satt utformningen på kontor och entresoler och totalt blir det 126 000 kvm vi bygger, så det är ett otroligt häftigt projekt.

Av Hilda Hultén

Hösten 2019 flyttade Nordic Nest, tidigare Designonline, in i sitt nya lager i Kalmar. Sedan dess har omsättningen fördubblats och det nya lagret börjar redan bli för trångt, och nu byggs lagertält för att klara den akuta platsbristen. 

Coronapandemin har fått e-handelsvolymerna att explodera under året. På Postnord vittnar man om paketvolymer under sommaren i nivå med julsäsongen, och många e-handlare har bråda dagar att hantera de växande volymerna. En av dem är Kalmars näthandelsjätte Nordic Nest, som växt betydligt snabbare än väntat. Nu planerar bolaget att anställa 120 personer under hösten för att klara skivan inför högsäsongen. I höstas flyttade man in i en 9 500 kvm stor, nybyggd fastighet i Flygstaden söder om Kalmar.

– Vi flyttade in de här nya lokalerna för tio månader sedan och faktum är att vi redan är för trångbodda, säger Nordic Nests vd Bank Bergström till tidingen Barometern.

Nordic Nest har tydligt märkt av det uppsving som både branschen upplevt under coronapandemin.

– När allt slog till gjorde vi alla tänkbara krisanalyser. Ingen visste ju hur pandemin skulle slå eftersom vi säljer produkter som ingen ”måste ha”, säger Bank Bergström.

Nordic Nests lager i Kalmar har redan blivit för trångt, tio månader efter inflytt. Bild LC

Rejält försäljningslyft

Men farhågorna visade sig snabbt vara överdrivna. Försäljningssiffrorna fortsatte att vara starka – och dessutom stiga. Nedstängda länder som Norge, Danmark, Nederländerna och Tyskland stod för ett rejält försäljningslyft under andra kvartalet.

– Vi har inga siffror spikade för andra kvartalet ännu, men det handlar om mer än en fördubbling av omsättningen under den här tiden. Och vi har sett samma fina siffror även för juli och in i augusti, säger Bank Bergström.

För att klara den väntade högsäsongen som startar i november planerar Nordic Nest nu att rekrytera ytterligare 120 personer.

– Julen är vår särklass viktigaste period. Förra hösten hade vi 180 anställda under högsäsongen men nu har vi behov av många fler. Vi kommer vara omkring 300 här under hösten.

Främst är det lagerarbetare och kundtjänstpersonal som behövs.

Ingen kunde ana att de skulle fylla lagret så här snabbt

Lagertält löser akut platsbrist

Parallellt med nyanställningarna finns behov att utöka lagerutrymmet. Planen är ett lagertält på mellan 600 och 800 kvadrat för att lösa de akuta behoven.

– Vi har mark österut som vi reserverat för att kunna bygga ut när vi behöver. Och egentligen är vi framme vid den punkten nu – tre, fyra år tidigare än vad som är planerat. Men man kan man nog säga att corona har påskyndat hela e-handelsbranschens tillväxt på flera sätt, säger Bank Bergström till Barometern.

Patrik Lööv Wallin. Foto LC

Patrik Lööv Wallin på Logistic Contractor, som byggt Nordic Nests lager, är förvånad över den snabba tillväxten.

– Nordic Nest i princip fyrdubblade sin lageryta med det här nya lagret, och ingen kunde ana att de skulle fylla lagret så här snabbt. Det är en fantastisk tillväxt, säger Patrik Lööv Wallin.

Logistic Contractor bygger logistikfastigheter på uppdrag av kunder, men också så kallade utvecklingsprojekt, där man bygger i egen regi och sedan säljer. LC ägs av Wästbygg, som i sin tur ägs av fastighetsbolaget M2-gruppen, med Rutger Arnhult i spetsen. Det är också M2 Gruppen som köpt Nordic Nests fastighet.

“Kommuner måste förbereda sig”

På Kalmar kommun är man glada för tillväxten.

– Det är jättekul att det går så bra, Nordic Nest har en bygglovsansökan inne för en tältlösning på sin parkering nu, och har reservation för att bygga ut ganska stort om det behövs, berättar Kalmars näringslivschef Thomas Davidsson.

Nordic Nests nya lager ligger i området Flygplatsstaden, ett 500 000 kvm stort markområde söder om Kalmar där E22 och riksväg 25 möts.

– Logistiskt är det ett jättebra läge eftersom det är lätt att ta sig dit och därifrån. Vi började utveckla området för 10 år sedan, och har en hel del tomter kvar i olika storlekar, bland annat för logistik. Det pågår också en hel del diskussioner med andra företag om att utveckla och bygga här i kommunen, även norr om stan.

Som kommun gäller det att förbereda sig på att hantera behoven från e-handeln

Thomas Davidsson. Foto Kalmar Kommun

Enligt Thomas Davidsson skapar pandemin en stor osäkerhet kring framtiden, men har samtidigt inneburit en enorm skjuts för distanshandeln.

– E-handeln har fått en kolossal kraft av det här, många aktörer har fått ett rejält drag av corona, det märks i de samtal vi har med aktörer som behöver utöka sina ytor. Vi vill vara ett starkt e-handelsläge, och som kommun gäller det att förbereda sig på att hantera behoven från e-handeln, man måste skynda på processerna och göra det möjligt för dem som vill bygga att komma igång snabbt.

Av Hilda Hultén

2019 förvärvade Haegerstrands 15 000 kvm mark strax utanför terminalområdet i Gävle hamn. 6 100 kvm arrenderar de sedan tidigare. Nu vill man bygga lager på båda tomterna. – Före årsskiftet vill vi sätta spaden i marken, säger David Jansson. 

David Jansson, marknadschef på Haegerstrands.

Haegerstrands förvärvade den större tomten på 15 000 kvm 2019 från Gävle Hamn AB, med syfte att utöka företagets bestånd av lageryta. Haegerstrand har idag 8 500 kvm lageryta i Gävle hamn – och på de båda tomterna kan man bygga ytterligare 10 000 kvm. Den större tomten är nu markberedd och klar för byggnation.

– Nu är det bara att bestämma sig för hur och vad som ska byggas, antingen hittar vi en eller flera hyresgäster som hjälper oss med att bestämma det, eller så bygger vi själva något som vi tror ska intressera marknaden, säger David Jansson, marknadschef på Gävlebaserade Haegerstrands.

Haegerstrands erbjuder olika typer av logistiktjänster som lager, spedition och tullhantering och satsar bland annat på dörr-till-dörr leveranser.

– Det optimala är att vi får in en eller flera kunder som dels har behov av lagerkapaciteten men som vi också får sköta andra tjänster för som transporter, gods- och tullhantering, säger David Jansson.

Visionsbild över de planerade logistikytorna i Gävle hamn.

– Vi har flera intressenter som vi för samtal med men ännu är det inte helt klart. Men före årsskiftet kommer vi ha fattat beslut, säger David Jansson.

Gävle hamn växer och containerterminalen byggs ut till dubbel storlek – det bygget är dock försenat och den nya, utbyggda terminalen väntas stå klar 2021.

– Det påverkar inte oss, vi följer vår tidplan oavsett vad de gör.

Av Klara Eriksson

Fastighetsbolag med exponering mot framför allt detaljhandeln har i olika utsträckning drabbats av e-handelns framfart. Utvecklingen har nu ytterligare eldats på av den rådande pandemin. Vi undviker trängseln i stadskärnorna, i den fysiska butiken och på restaurangen. Även för kontorsfastigheter har det börjat dyka upp en del mörka orosmoln. En tydlig trend är att kontorshyresgästerna väntar sig att andelen hemarbete långsiktigt kommer att öka.

Minskad risk för smittspridning i kombination med ökad tillgång till modern teknik för att skapa så kallad ”närvaro på distans” förväntas leda till att hemarbetet i snitt ökar från en halv dag per vecka innan pandemin till en och halv dag per vecka i pandemins kölvatten.

Om efterfrågan på butiks- och kontorslokaler står inför en osäker eller t o m tynande tillvaro, så verkar efterfrågan på logistikfastigheter stå inför det motsatta. Aldrig någonsin har efterfrågan på nybyggda logistiklokaler varit så hög. Under 2021 har omkring 680 000 kvm nya lager aviserats i Sverige, vilket är det överlägset högsta etableringstalet någonsin. En rekordhög byggtakt som kanske främst förklaras av den snabba omställningen till e-handel. När gamla och nya aktörer växer med sin e-handel växer också behovet av lager- och terminalytor att hantera volymerna på. Ytor som i vissa fall har ersatt behovet av ytor i fysiska butiker.

När en marknad växer öppnas möjligheter för de aktörer som levererar på samma marknad.

Det ger också plats till nya aktörer som vill vara med och dela på kakan. På kort tid har flera nya aktörer dykt upp på logistikfastighetskalaset. En överrepresentation av grabbgäng med rätt kontakter, uppbackade av en större påse pengar. Även befintliga företag i helt andra branscher verkar vilja vara med och dela på fikat. Nyligen aviserade exempelvis modebolaget Odd Molly ett förvärv av fyra logistikfastigheter i Småland, för att kort därefter göra ytterligare förvärv i Borås och Trollhättan. Efter köpet äger Odd Molly totalt 73 000 kvadratmeter logistikytor fördelat på ett antal olika hyresgäster. Köpen påstås bidra till stabila kassaflöden för koncernen och är ett led i Odd Mollys strategiska breddning, med ambitionen att bli en “utmanare på logistikmarknaden”. Även fastighetsaktörer verksamma inom andra inriktningar verkar har fått upp ögonen för logistiken.

Kombinationen lycksökare med tillgång på kapital och till viss del omogna och kanske otåliga beställare riskerar att få konsekvenser långsiktigt

Fler aktörer och ökad konkurrens är såklart bra. Det gäller alla branscher och blir en förutsättning för en sund marknad. Förhoppningen är då att konkurrens leder till en mer tillgänglig och värdeskapande produkt för användaren. För flera år sedan liknade jag logistikbyggnaderna vid gigantiska värdepapper i stål och plåt – en liknelse som jag inte tycker är mindre aktuell idag. Finansieringsfrågan är givetvis helt avgörande. Inte minst med tanke på de resurser som åtgår för att bygga en logistikanläggning på flera tusen kvadratmeter. Tillgången på kapital är i sin tur kopplad till att investeringen kan förväntas ge en rimlig avkastning. Så långt är allt glasklart. Det som däremot gör mig förundrad eller kanske snarare bekymrad är hur låga trösklarna verkar vara för att bli en leverantör av logistikfastigheter. Rimligtvis borde det krävas mer än att bara finansiera anläggningen och signa ett hyresavtal? Hur säkerställer man funktion och nytta för hyresgästerna över tid? Hur kommer behovet att utvecklas? Hur säkerställer vi en aktiv och kontinuerlig utveckling av vår produkt? Hur möter vi upp användaren med logistikkompetens?

Kombinationen lycksökare med tillgång på kapital och till viss del omogna och kanske otåliga beställare riskerar att få konsekvenser långsiktigt. Att alla tycks vara inbjudna till kalaset känns riskfyllt. Hur relationerna mellan hyresgäster och fastighetsägare har utvecklats för butikslokaler på senare år kanske kan ge en föraning om vad som komma skall? En produkt och behov i osynk, med missnöjda hyresgäster inlåsta i långa hyresavtal.

Tobias Jonasson

Logistikkrönikör samt vd och koncernchef på Insitepart

Läs vårt senaste nummer här

Intelligent Logistik nummer 3 2020

Läs vårt senaste nummer här

IL nummer 4 2020 (pdf)

Coops nya, 110 000 kvm stora lager i Kjula, Eskilstuna, ska tas i drift 2024. Bild Krook & Tjäder

Coop miljardinvesterar i ett nytt automatiserat 110 000 kvm stort lager i Eskilstuna logistikpark, klart 2024. Krook & Tjäder ritar, SSI Schäfer står för automationen, och byggaren Tommy Allström Byggproduktion har satt igång med markarbeten.

Planerna på ett nytt automatiserat centrallager i Eskilstuna, som ska ersätta deras nuvarande lager i bro och Västerås, presenterades av Coop i slutet på 2019. Då var det LC som skulle bygga, och Catena som skulle investera i och äga fastigheten.
Den affären drog sig dock Catena ur i april, men Coop har hela tiden varit inställda på att fortsätta, och i mitten av oktober presenterades en ny setup: Coop påbörjar bygget med eget kapital – i inväntan på en extern investerare.
– Med en central och automatiserad terminal kan vi serva våra kunder bättre, vi effektiviserar vår verksamhet och vi kan ytterligare förstärka vårt hållbarhetsarbete när fler transporter kommer att gå på tåg, kommenterar Coops vd Magnus Johansson satsningen.

Två separata skyttelsystem

– Om ett år ska vi ha huset tätt och golven gjutna, säger Tommy Allström.

Det 110 000 kvm stora lagret, entresoler inräknat ska försörja Coops ca 800 butiker i Sverige med kyl-och kolonialvaror. Det kommer att innehålla tre höglager och har järnvägsspår hela vägen in i fastigheten, och planeras tas i drift hösten 2024.

– Om ett år ska vi ha tätt hus och golven gjutna, för ett så stort och komplicerat projekt kommer det bli tajt, säger Tommy Allström, vd TA Byggproduktion, som med Coop-projektet gör sitt största projekt hittills.
Lösningen har kapacitet på över 600 000 plockningar per dag, och utformas med två separata skyttelsystem för kylda och rumstempererade produkter, där flödena kombineras ihop till butiksanpassade pallar, som plockas ihop av robotar. SSI Schäfer kallar lösningen för 3D Matrix.

Hans Ekdahl och Jenny Heinze som håller i Coop-projeltet från på SSI Schäfers sida. Foto SSI Schäfer

– Vilken skyttel som helst i systemet kan hämta lådor från vilken plats som helst, och leverera till vilken robot som helst. Det gör att man inte behöver ha lika mycket i lager, berättar Hans Ekdahl på SSI Schäfer, som håller i Coop-projektet tillsammans med kollegan Jenny Heinze.

Fryslager och e-handel separat
Totalt väntas lagret sysselsätta cirka 400 personer vid full drift, plus 100 säsongsarbetare. När det nya lagret är klart lämnar Coop sitt nuvarande centrallager för kolonialvaror i Bro, med 600 anställda. Lagret ägs av Stendörren sedan 2014 och Coops hyresavtal löper ut om två år.
Coops kyllager i Västerås avvecklas också, medan fryslagret blir kvar i Enköping tills vidare.
Även Coops e-handelslager på 7 000 kvm i Kungens Kurva blir kvar, och på övriga marknader uppger Coop att man i nuläget planerar att sköta e-handeln med butiksplock.

av Hilda Hultén

Tobias Jonasson är logistikkrönikör samt vd och koncernchef på Insitepart.

Black Friday är för många en shoppinghögtid och startskottet för julhandeln. Traditionen har sitt ursprung i USA och infaller dagen efter Thanksgiving, dvs fredagen efter den fjärde torsdagen i november. Även om just fredagen inte officiellt är en ledig dag i USA är skolorna stängda och många arbetsplatser tillämpar klämdag. Med andra ord en ledig dag att fylla med något meningsfullt – som shopping.

Namnet Black Friday härstammar från tidigt 60-tal i Philadelphia och användes för att beskriva den stora trafik- och fotgängarökningen som återkommande inträffar efter Thanksgiving. Det var inte förrän i mitten på 70-talet som uttrycket började spridas utanför Philadelphia för att numera vara allmän term både i och utanför USA. En alternativ förklaring om namnets ursprung kopplar det istället till den tidpunkt på året då handeln är “back in black”, dvs röda förlustsiffror har vänt till vinst. Detta får dock betraktas som en efterkonstruktion i ett försök att göra namnet mer positivt laddat.

Det dröjde till 2013 innan Sverige började hänga på Black Friday-trenden. Framförallt har e-handeln varit pådrivande, där CDON var bland de första att anamma rean. Efter det har fler och fler hakat på och varje år rapporteras nya säljrekord. Trots svenskarnas ökade medvetenhet kring hållbar konsumtion blev även 2019 ett rekordår när den totala försäljningen under Black Friday uppgick till 7,1 miljarder kronor. Var tredje svensk passade då på att fynda varor, vilket ökade försäljningen med 300 miljoner jämfört med 2018. På senare år har Black Friday tidsmässigt utvidgats till ett Black Weekend och t.o.m. Black Week.

“Det finns flera välkända exempel på logistiska dikeskörningar med direkt koppling till Black Friday”

Black Friday, Weekend eller Week är inte bara ett shoppingfrosseri och startskott för julhandeln utan i många fall även upptakten på en period av logistikprövningar bland handelns aktörer. Extrema försäljningsvolymer och ambitiösa kundlöften orsakar stress i logistiklösningarna. En omedelbar chockvåg av order från kunder som vill göra klipp sköljer över lagret vidare ut i transportledet. Eventuella fel och brister som inte tidigare kommit upp till ytan blir brutalt blottlagda. Otrimmade processer blir onödigt tids- och resurskrävande. IT-system som inte håller måttet kraschar. Automationslösningar dimensionerade för normala produktionsvolymer slår i kapacitetstaket. Och redan ansträngda leverantörsrelationer blir outhärdliga.

Att inte vara förberedd när volymerna slår till får konsekvenser. Det finns flera välkända exempel på logistiska dikeskörningar med direkt koppling till Black Friday och den efterföljande julhandeln. Kunderna är hänsynslösa i sin dom när leveranserna dröjer eller helt uteblir. Kostnaderna för att parera en bristfällig logistiklösning eller ett brutet kundlöfte kan dessutom bli rejält kännbart.

Även i år förväntas Black Friday slå rekord. Förberedelser är kung. Att med god framförhållning noga planera och förbereda verksamheten för det extrema och oväntade är nyckeln. I annat fall riskerar shoppinghögtiden Black Friday att inte bli något annat än startskottet på nattsvart lidande i stället för svarta siffror.

Tobias Jonasson

Citat

Artikel ur Intelligent Logistik nummer 4 2020

Autostore har stämt Icas automationspartner Ocado Group för patentintrång i Storbritannien och USA, då man menar att deras robotlösning är en olaglig kopia av Autostores. Ocado har sålt sin lösning till flera livsmedelsjättar i världen, bland annat Kroger, Marks & Spencer och Ica.

Ocado grundades år 2000 i Storbritannien som en e-handelsaktör inom livsmedel men har övergått till att sälja sin teknik: en e-handelsplattform och robotlagerlösning, till andra livsmedelsaktörer. Företaget har avtal med en rad globala daligvarujättar som Kroger, Marks & Spencer och Morrisons – och i Sverige Ica.

Ocados robotlösning, som Autostore menar är en olaglig kopia av deras egen. Foto Ocado

Innan Ocado lanserade sin egen robotlösning köpte man själva automationen från andra leverantörer, bland annat Knapp och Swisslog, och Autostore-lösningen finns i två av Ocados tidiga lager i England, där den första installerades 2012. För ett par år sedan gick dock Ocado vidare och utvecklade ett eget, snarlikt robotlagersystem.

Stäms för patentintrång
Autostore, vars teknik utvecklats av norska Hatteland men nu ägs av Thomas Lee Partners, har knorrat sedan Ocado lanserade sin hårdvara. Nu sätter man ned foten och stämmer konkurrenten för patentintrång och olagligt utnyttjande av immateriella rättigheter. Stämningsansökningar är inlämnade till domstolar i både i USA och Storbritannien. Målet är att hindra Ocado och deras partners från att tillverka och sälja robotsystemet.

Karl Johan Lier. Foto Autostore

”Sedan 1996 har Autostore har utvecklat teknologi som revolutionerat detaljhandelslagring och orderuppfyllnad, och som driver tillväxten i e-handeln. Vårt ägarskap till den teknologi som utgör hjärtat i Ocados lagersystem är tydligt, och vi kommer inte att tolerera Ocados forsatta intrång i våra immateriella rättigheter i sitt försök att öka sin tillväxt och förvandla sig till ett globalt teknikföretag” kommenterar Autostores vd och koncernchef Karl Johan Lier.

Vi kommer inte att tolerera Ocados forsatta intrång i våra immateriella rättigheter

Ocado till motvärn
Ocado svarar med att Autostores pressmeddelande är det första bolaget hört i frågan, och att man inte fått några dokument som har med ärendet att göra.
”Vi är inte medvetna om några intrång av några giltiga Autostore-rättigheter och, naturligtvis kommer vi att undersöka eventuella anspråk när vi får fler detaljer” svarar Ocado och fortsätter:
”Vi har flera patent som skyddar användningen av våra system i livsmedelsbutiker och vi undersöker om Autostore har eller avser att bryta mot dessa patent. Vi kommer alltid kraftfullt skydda vår immateriella egendom”

Ocado har bland annat sålt sin robotlösning till Ica, som ska använda den i sitt nya lager i Brunna, klart 2022. Bild Ica

Avtal med många stora kedjor
Den teknologi som nu Autostore anser är deras har Ocado redan sålt till många stora livsmedelskedjor över världen. I avtalet med amerikanska Kroger, som tecknades 2018, ingår t ex leverans av upp till
20 stycken robotlager i USA, som alltså enligt Autostore innehåller deras patenterade teknologi. Hittills har Kroger aviserat lokalisering för nio av dessa, varav den första väntas öppna i början av nästa år.
Sedan 2018 har Ocado också ett avtal med Ica, som ger butikskedjan exklusiva rättigheter till Ocados e-handelsplattform och teknologi på den svenska marknaden, liksom i Baltikum. Ocados digitala e-handelsplattform ska t ex användas i Icas nya lager i Arendal, som tas i drift i vår – den ingår dock inte i rättstvisten.
Ocados robotlösning – som det hela handlar om ska användas i Icas nya e-handelslager i
Brunna som planeras tas i drift 2022. Om stämningen kan påverka implementeringen av Icas lager i Brunna är dock oklart.
– Vi kommenterar generellt inte pågående rättsprocesser eller vilka följder de kan ha för
andra parter, skriver Karl Johan Lier i ett mail till redaktionen.

av Hilda Hultén

Umeå bygger framtidens hamn och bäddar för morgondagens transportlösningar. Bara inom de kommande fem åren genomförs investeringar på över 1,4 miljarder med avsikten att stärka Umeå som Europas nordligaste logistiknod för intermodala transporter.

Isabella Forsgren. Foto Inab

– Umeå växer kontinuerligt och bryter därigenom mönstret för hela norra Sverige, och det spiller av sig. Vi är mer kända som universitets- och myndighetsstad men Umeå har ett rikt näringsliv och ett strategiskt läge i Norden med kopplingen mot Finland, säger Isabella Forsgren, infrastukturstrateg på
Inab – Infrastruktur i Umeå AB.
Nu vill Umeå bli uppmärksammat även som logistiknav – särskilt när så många tunga industri- och infrastrukturinvesteringar sker i regionen. Norrbotniabanan har påbörjats liksom förnyelsen av Umeå hamn: där pågår just nu ombyggnad av färjeterminalen, färjepiren samt ytor runt omkring för ca 340 miljoner för att kunna hantera Wasalines nya färja som tas i bruk våren 2021.

Wasalines nya färja Aurora som tas i bruk i vår kommer ha två godsdäck och kombinera batteridrift och LNG-drift med möjlighet att gå på biogas.

Färja i världsklass
Färjan är en av världens modernaste och mest miljövänliga passagerarfärjor som kombinerar landel, batteridrift, LNG och biogas, och kommer trafikera rutten Umeå-Vasa. Den nya färjan kommer ha större kapacitet för gods och kommer i kombination med de investeringar som nu sker i terminalerna i Umeå och Vasa göra att både överfart och last- och lossning kommer ske mycket snabbare.
– Vi storsatsar på frakten, med 60 procent mer kapacitet på fraktdäcket och fyra turer
per dag i stället för två som idag. Vi kommer ha jättebra tider för avgångar från Umeå, säger Wasalines vd Peter Ståhlberg.
Före Corona stod fraktens andel av omsättningen för 40 procent, och målet är att i framtiden öka denna till 50 procent. För ändamålet har Wasaline har rekryterat och förstärkt på både den finska och svenska sidan, bland annat med en ny fraktdirektör. Pandemin har också förstärkt behovet av att satsa på frakten.
– Just nu är det en kamp för överlevnad, vi har permitterat många, kör med minsta möjliga besättning och har koncentrerat oss på fraktsidan. Men särskilt containersegmentet växer, och där har vi möjlighet att haka på SCA Logistics för vidare transport ner på kontinenten.

Umeå hamn byggs om för att optimera godsflöden, och för att kunna ta emot framtidens fartyg.

Ökade volymer för SCA
SCA Logistics är Umeå hamns stora rederi och logistikaktör som erbjuder transport med RoRo-last på kassetter och i containrar, samt bedriver terminalverksamhet som innefattar lagring och transport med bil och järnväg.
– Containersegmentet har växt med omkring 10-15 procent varje år och vi ser en kraftig ökning kommande år. Idag är vi väldigt spridda över hamnen men med utbyggnaden av kajerna då roro- och containerflödena samlas i inre hamnen kommer det bli en stor förbättring i logistiken.

Containersegmentet har växt med omkring 10-15 procent varje år och vi ser en kraftig ökning kommande år.

Det blir en säkrare arbetsplats, effektivare hantering och bättre service och kvalitet för våra kunder. Satsningen är viktig även ur ett hållbarhetsperspektiv, kan man leverera mer gods till sjöss sparas mycket koldioxid, säger Margareta Gustafsson, terminalchef för SCA Logistics i Umeå.
SCA beslutade hösten 2019 att investera 7,5 miljarder SEK i en ny pappersmaskin för tillverkning av kraftliner I Obbola, vilket kommer att öka produktionen från dagens 450 000 ton kraftliner till 725 000 ton årligen.
Det är dessa ökade flöden från 2023, som gjort en utbyggnad av hamnen akut.
– Det har varit en injektion i hela planeringen att framtidsanpassa hamnen, och nu måste man sätta fart. Vissa delar är redan beslutade, men en större plan för hela hamnområdet håller på att utarbetas just nu – där säkerställs förutsättningarna för hamnens utveckling, berättar Isabella Forsgren.
För att möta SCAs ökade godsflöden kommer kajerna förstärkas och byggas ut,
hamnområden ska muddras och containerhanteringen få en ny och bättre plats i inre hamnen, där även roro-flödena hanteras. Mer lagringsytor och förutsättningar för hantering av speicalgods finns också med i planerna. Det handlar om stora övergripande förändringar som kommer att ske de närmaste åren.
– Såklart att det är tajt men vår målsättning är självklart att kunna möta de ökade godsvolymerna från SCA och andra, säger Fredrik Lundberg, vd för Umeå kommunföretag.

Av Klara Eriksson