Igår släppte Trafikverket sin infrastrukturplan för åren 2018–2029. Höghastighetsbanan föreslås få en maxhastighet på 250 km/h istället för 330 km/h som tidigare föreslogs. Och fördjupad farled i Göteborg prioriteras inte i planen.
Höghastighetstågen var en av de mest uppmärksammade delarna i Trafikverkets nationella plan för transportsystemet för år 2018-2029 som släpptes igår. Grunden i förslaget är att maxhastigheten sänks till 250 kilometer i timmen på banan, mot tidigare föreslagne 330 km/h – för att hålla ned kostnaderna. Det finns dock ett kryptiskt tillägg om att lånefinansiering skulle kunna skynda på bygget, och även ge en ökad hastighet.
– Jag försöker tolka vad planen innebär. Men vi hade hoppats på bättre resultat för höghastighetsbanan, säger Caisa Björndal, affäsutvecklare på Logpoint i Jönköping.
– En höghastighetsbana skulle betyda jättemycket för vår region, inte minst för att frigöra kapacitet för ökad godstrafik på stambanan.
Den finansiella ramen för planen är 622,5 miljarder kronor, vilket är drygt 100 miljarder mer än nuvarande plan. Utöver det tillkommer 90 miljarder från trängselskatt, banavgifter och medfinansieringar.
– Utgångspunkten har varit att bidra till ett modernt, effektivt och hållbart transportsystem, kommenterar Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon.
333,5 miljarder kronor ska användas till utveckling av transportsystemet, varav 36,6 miljarder avser medel till länsplaner. 125 miljarder kronor ska avsättas till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga järnvägar. och 164 miljarder kronor ska gå till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga vägar
inklusive bärighet och tjälsäkring, samt till statlig medfinansiering till enskilda vägar.
Besvikelse i Göteborgs hamn
Även Göteborgs Hamn uttrycker sin besvikelse över infrastrukturplanen. Den fördjupning av farleden om hamnen hoppats på, en investering på ca fyra miljarder kronor, är inte med som en prioriterad satsning i planen.
– Jag är besviken eftersom behovet är så stort. Djupare farleder är nödvändigt för att kunna ta emot de oceangående containerfartygen som har direktkopplingar till andra världsdelar. Investeringen har en av de högsta samhällsnyttorna bland alla planerade infrastrukturprojekt nationellt, kommenterar Magnus Kårestedt, vd för Göteborgs Hamn.
Göteborgs Hamn kan idag som enda hamn i Sverige ta emot de största containerfartygen, men de får restriktioner på hur lastade de kan vara. En fördjupning som tillåter fartyg med djupgående på 16,5 meter, jämfört med dagens 13,5, skulle säkra dagens direkttrafik – och göra det intressant för rederierna att utöka antalet linjer från Göteborg.
Lönsam satsning
Investeringen på fyra miljarder kronor ger en samhällsnytta på 3,04 (enligt Trafikverkets utredning), och är därmed en av de mest lönsamma aktuella satsningarna just nu. Ändå finns fördjupningen inte med som ett utpekat objekt i Trafikverkets plan för infrastruktur 2018–2029, utan endast som en utpekad brist.
– En utpekad brist innebär fortsatta utredningar och möjlighet att komma med om fyra år. Men den här investeringen måste säkras här och nu eftersom farledsdjupet redan idag utgör en begränsning för Sveriges tillgång till transocean sjöfart, säger Magnus Kårestedt.
Han tror inte att den pågående konflikten i containerhamnen har påverkat Trafikverkets bedömningen.
– Det tror jag inte eftersom det är så olika tidshorisonter. När fördjupningen blir aktuell kommer konflikten vara löst för länge sedan, inte minst med tanke på regeringens initiativ att se över den fackliga situationen i hamnarna.
– Jag tror det råder konsensus när det gäller behovet av direkttrafik till sjöss och ett starkt godsnav för svensk industri. Min analys är vi behöver ha en djupare dialog med Trafikverket och näringsdepartementet om detaljerna kring genomförandet och finansieringen. Vi kommer att intensifiera den dialogen och förutsätter att fördjupningen kommer med när regeringen väl fattar beslut om planen till våren, säger Magnus Kårestedt.
Det förekommer dock vissa satsningar på sjöfart i planen, bland annat föreslås farledsfördjupningar i Hargs Hamn, och investeringar i Trollhätte kanal, Malmporten i Luleå samt farleden från Landsort till Södertälje.
Rejäl satsning på järnvägen
Satsningarna på järnvägen innefattar underhåll på de stråk som hanterar viktiga transportflöden för pendling och godstrafik. PLanen föreslår även fyrspår på sträckan Uppsala-Stockholm, första delsträckan på Norrbotniabanan, sista etappen på Västkustbanan vid Helsingborg, samt ytterligare en etapp på Ostkustbanan norr om Gävle. Ostlänken och Lund-Hässleholm utgör de första etapperna på nya stambanor.
– En kraftig höjning av underhållsanslaget innebär att vi nu kan återställa järnvägens funktionalitet, vilket kommer att vara positivt för pendling och godstrafik, kommenterar Lena Erixon.
Negativ utveckling för småvägar
I vägnätet prioriteras högtrafikerade vägar i storstadsregionerna, stamvägnätet (Sveriges Europavägar och vissa riksvägar) för långväga person- och
godstransporter, vägar av betydelse för dagliga resor, arbetspendling, kollektivtrafik och resor mellan regioncentrum och övriga vägar av betydelse för näringslivets tyngre transporter. Tillståndet på dessa vägar kommer att upprätthållas under planperioden, vissa delar kommer även få en förbättrad funktion. Det lågtrafikerade
kommer däremot få en negativ tillståndsutveckling under planperioden som blir mer påtaglig under andra halvan av perioden. Det innebär att vägnätets
robusthet, komfort och vägkapital påverkas negativt. Detta trots att ett av planens grundmål är att öka tillgängligheten på landsbygden.