Regeringen skjuter en ny postlag på framtiden, det skriver DN idag.  Skälet är att tvisten om hur krisen i Postnord Danmark ska lösas ännu inte avgjorts.

– Läget är alldeles för osäkert, säger bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson till DN.

Postnords ledning har länge velat ha en ny postlag som slopar kravet att A-post ska levereras inom ett dygn. Anledningen är att brevmängden minskar och paketmängden ökar och att kravet på leverens av brev inom ett dygn sätter press på lönsamheten. Ändå skjuts propositionen på framtiden. Och skälet är, enligt DN, att den danska och svenska regeringen inte är överens om hur krisen i dotterbolaget Postnord Danmark ska lösas.

Genom politiska beslut har Danmark genomfört att kommunikationen mellan medborgarna och den offentliga sektorn sker digitalt. Brevmängden har minskat med 90 procent sedan år 2000, mer än i något annat land. Postnord Danmark har därför en stor övertalighet och behöver ett mångmiljardtillskott för att klara krisen – varav mycket handlar om att hantera övertaligheten i Danmark.

– Jag skjuter på propositionen för att jag vill att det här ska bli färdigt innan vi lägger den, säger Peter Eriksson till DN, och syftar på krisförhandlingarna mellan regeringarna.

Stockholm får en ny mötesplats i form av ett stort torg ovanför spårområdet.
Bild: Jernhusen

Centralstationer är hjärtat i städernas logistik och viktiga knutpunkter för pendling, gods och infrastruktur. Men tidsfönstret är snävt och mycket ska klaffa när Jernhusen nu utvecklar framtidens centralstation i Stockholm.

Jernhusen planerar en ny, omfattande utveckling av centralstationen i Stockholm. Genom en överdäckning av spårområdet,en ny, stor stationshall och ett torg vid Klarabergsgatan läks ett sår i stadsbilden och en otillgänglig yta ska bli “en ny, levande mötes- och arbetsplats”.

– Eftersom trafiken ökar så kommer den befintliga centralstationen inom några år att bli underdimensionerad, säger Daniel Markström, regionchef för stadsprojekt Stockholm på Jernhusen och ansvarig för projektet.

Viktigt tidsfönster öppnat

Just nu pågår detaljplanearbetet i samverkan med Stockholm stad och Trafikverket och en stor del av bygget ska förhoppningsvis vara färdigt redan 2025. I och med att pendeltågstrafiken flyttats ned i Citybanan är en del av perrongerna inte i full drift i dagsläget. Och nu gäller det att utnyttja det, menar Daniel Markström.

– Det har öppnats ett väldigt viktigt tidsfönster nu. Skulle vi göra en överdäckning senare blir det sannolikt kaos.

Som det ser ut nu kommer hela projektet kunna genomföras utan påverkan på vare sig gods- eller persontrafik.

– Vår förhoppning är minimal påverkan, men det kräver såklart att arbetet planeras supernoga.

Stora utmaningar

Utmaningarna med projektet är många. I första hand handlar det om att gå balansgång mellan de många intressen som gör sig gällande på centralstationen: att säkra den framtida järnvägens behov, att följa regelverket för transport av farligt gods, etc.

En del i projektet är att plattformarna förlängs för att kunna säkra det framtida behovet av utrymme för längre tåg – eller två tåg efter varandra.

I ett senare skede handlar utmaningarna om att bygga en järnvägsstation som fyller alla de behov av ökad access, service, handel och arbetsplatser som uppdragsgivarna vill se.

– Visionsarbetet pågår just nu och är inte klart än.

Personligen hoppas Daniel Markström att centralstationen ska bli en plats inte bara för att resa utan även för att mötas.

– Man ska känna sig stolt, uppleva att det ska vara en bra entré till Stockholm och få besökare att ta tåget in bara för att uppleva centralstationen.

– Jag hoppas att det blir en pulsåder för aktiviteter, innovation och att den bebyggelse vi kan lägga till kommer att samverka på ett spännande sätt: lägga till ett serviceutbud till det som finns idag och även bidra med ett kulturellt och konstnärligt innehåll.

Har ni någon befintlig järnvägsstation som förebild?

– Många beundrar ju Berlins nya huvudbangård som ska vara fantastiskt, men jag har själv inte besökt den än, säger Daniel Markström.

Blir det någon ny spottkopp i den nya stationsdelen?

– Jag tycker det är jätteviktigt att vi tillför en eller två nya, viktiga symbolplatser där man möts. Vi kommer ju att skapa ett nytt stort torg, kanske är det där det kommer bli en ny ”Svampen” att mötas vid.

Av Klara Eriksson

Ur Intelligent Logistik nr 5 2017

Khalifa-containerterminalen i Abu Dhabi Ports. Fem kinesiska företag investerar 300 miljoner dollar i terminalen, ett färskt exempel på hur Kina nu stärker sin maritima makt. Foto ADT Terminals

Kinesiska företag investerar allt mer pengar i utländska hamnar för att stärka sitt maritima inflytande. “Det finns en tydlig utveckling mot en internationalisering av hamninfrastrukturen i världen” säger hamnexperten Lennart Pettersson.

Framförallt är det stora internationella, privata aktörer som går in och driver hamnar i olika strategiska lägen.

– Det är jättebra att det kommer in internationella aktörer med nya idéer som kan utveckla verksamheten. Inte minst i Sverige där många hamnar ägs av kommunala bolag med lite för små muskler för att utveckla hamnverksamheten, säger Lennart Pettersson, som är konsult inom hamnutveckling med lång bakgrund i Malmö hamn och CMP.

I Sverige har till exempel turkiska Yilport investerat stort i Gävle hamn, Maersk-ägda APM Terminals driver containerhamnen i Göteborg och i Norvik kommer  containerverksamheten drivas av Hutchison Ports, en av världens största terminaloperatörer.

– Det finns också exempel på när länder går in och investerar i hamnar utanför det egna landet, för att säkra handelsrutter, kapacitet och tillgång till infrastruktur.

Kina fördubblar investeringarna

Ett tydligt exempel är Kina, som trappar upp förvärven av globala hamnar och utökar sitt nätverk och sin makt över den globala sjöfarten. Det senaste året har kinesiska företag investerat – eller annonserat planer på att investera – drygt 20 miljarder dollar i ett tiotal internationella hamnprojekt, enligt brittiska Grisons Peak. Det är en fördubbling av investeringarna mot föregående år.

Kinesiska bolag har bland annat investerat i hamnar i Malaysia, Förenade arabemiraten och Sri lanka, och diskussioner förs i ännu fler hamnar. Samtliga ligger längs det ekonomiska sjöfartsstråk som Kina pekat ut som strategiskt viktiga i initiativet “one Belt One Road”. Kinas satsningar handlar främst om att bilda strategiska allianser och säkra strukturen för framtidens sjöfart, tror Lennart Pettersson.

– Användningen av fossila bränslen minskar och det kommer att påverka världssjöfarten. Kina säkrar att de har hamnkapacitet även i framtiden.

Fler internationella hamnfusioner

Det verkar även bli fler internationella hamnsamarbeten; där hamnar i olika länder samarbetar eller drivs i gemensam regi, menar Lennart Pettersson. År 2001, när hamnarna i Köpenhamn och Malmö slogs samman och CMP bildades, var det helt unikt i hamnvärlden – både samarbetet över landsgränsen och att bolaget agerar både hamnförvaltning och hamnoperatör.

– Samgåendet var revolutionerande, det var det första hamnföretaget i världen som slog samman verksamheten i två hamnar i olika länder i en gemensam drift.

CMP har varit ett framgångskoncept. Volymerna har ökat på gods- och passagerarsidan och hamnen har levererat fina ekonomiska resultat under alla år.

– Det har länge stått still med sådana här koncept, men nu börjar det röra på sig i andra hamnar också.

Ett exempel är samarbetet mellan Umeå och Vasa hamn, där Lennart Pettersson agerat rådgivare.

– Och eventuellt är en fusion på gång mellan Ghent i Belium och Zeeland i Nederländerna. Det här är troligen något vi kommer att få se mer av i framtiden.

Av Hilda Hultén

Ur Intelligent Logistik nr 5 2017

Bildtext:
– Mellan 50 och 70 procent av de ytor vi bygger tas över av befintliga kunder, säger Cecilia Fasth.
Foto: Castellum.

Just ny bygger fyra fastighetsbolag logistik på spekulation i Göteborgs hamn. “Vi har satt läget på kartan tillsammans, men nu är det lite armbrytning om kunderna”, säger Cecilia Fasth, på Castellum, som står för ett av storbyggena.

I juni togs första spadtaget för Castellums 26 000 kvm stora logistikbygge på Hisingen i Göteborg. Det är Logistic Contractor som bygger och lokalen kommer att klara en Miljöbyggnad silver-certifiering. Dessutom förbereds taket för en framtida montering av solceller.

Projektet ska stå klart för inflytt i april 2018 och utgör den första etappen av Hisingen logistikpark, som Castellum planerar att skapa i anslutning till Göteborgs hamn. Bygget har inletts på spekulation, det vill säga utan någon kontrakterad hyresgäst, och anläggningen är anpassad för 1–3 kunder.

– Vi har hyrt ut bra de sista åren, har en stark kundstock så det ser ut som om vi kommer att kunna fylla lokalen ganska snabbt, säger Cecilia Fasth, vd på Castellum region väst.  

Har konflikten i containerhamnen påverkat möjligheterna att hitta hyresgäster som vill etablera logistikverksamhet i Göteborg?

– Hamnkonflikten är något vi diskuterat mycket, men jag upplever faktiskt att det finns hög efterfrågan i alla fall. Vi offererar bra och det råder en allmänt stark konjunktur. Vi är nästan förvånade att det inte påverkat mer.  

Just nu har Castellum cirka 50 000 kvm logistikyta under uppförande i göteborg.

Slåss om kunderna

Castellum är inte ensamma om att bygga på spekulation i Göteborg. På Hisingen har just nu ytterligare tre bolag spekulationsbyggen igång: Bockasjö, Prologis och NCC.  Även i Mölnlycke logistikpark utanför Göteborg bygger One Step Group en 12 000 kvm stor logistikyta på spekulation. Det enda av bolagen som inte påbörjat något bygge är Göteborgs hamn. Tidigare har de fem fastighetsbolagen som utvecklar den nya logistikparken på Hisingen gjort gemensam sak i sin marknadsföring av “Port of Gothenburg Logistics Park”.

– Det har under många år varit en väldigt hämmad situation med hög efterfrågan och ont om mark att etablera sig på här i Göteborgs kommun. När vi fick den här möjligheten att bygga på Hisingen så behövde vi göra gemensam sak för att bli av med ryktet om markbrist och sätta Göteborg på kartan igen.

Nu verkar det dock vara mer individuella lopp att vänta.

– Lika mycket som vi är goda vänner så är vi ju hårda konkurrenter på kundsidan. Nu har vi fått bort ryktet om att det inte finns mark. Så nu är det nog lite mer armbrytning mellan bolagen.

Castellum har en fördel i sin starka logistikportfölj och i sina långa kundrelationer, menar hon.

– Vi har en enormt stor portfölj med stora lager- och logistikytor i Västsverige, där flera  kunder har behov av att förändra sitt lagerbehov. Vi har ju också gjort oss kända för att kunna hjälpa till med förändringar under kontraktstiden. Mellan 50 och 70 procent av de ytor vi bygger tas över av befintliga kunder.

Det andra storbygget som Castellum gör i Göteborg är en 19 000 kvm stor logistikfastighet åt Exertis Captech. Lokalen på 5 870 kvm i Västra Frölunda som Captech lämnar tas över av Newbody.

I Göteborgs hamn kommer de nya hyresgästerna troligtvis finnas inom antingen e-handeln eller fordonsindustrin, tror Cecilia Fasth. Flera av de ytor om hyrts ut i parken hittills har varit till verksamhet som är kopplad till Volvos verksamhet i Torslanda.

Hårt tryck i storstäderna

I Stockholm nord är Castellum också i byggartagen. I maj inleddes bygget av en 12 200 kvm stor logistikanläggning i Rosersberg och även den byggs på spekulation. Att tidigare industriområden avvecklas till förmån för bostäder ökar också efterfrågan på nya logistikytor.  

– I både Göteborg och Stockholm står många äldre industri- och lagerbyggnader inför att behöva ge vika för bostadsbyggande. Det gör att många hyresgäster känner osäkerhet om att fortsätta investera i sina lager och ser sig om efter nya lokaler för att säkra sin framtid. Det är såklart positivt för oss som kan kontraktera dem till nya lokaler, säger Cecilia Fasth.

Lagret i Brunna är tänkt för 1-3 hyresgäster och beräknas även det stå färdigt under våren 2018. För Cecilia Fasth väntar dock nya utmaningar innan dess. Vid årsskiftet lämnar hon Castellum för att bli vd på Stena Fastigheter.

– Stena jobbar främst med bostäder och kommersiella fastigheter, så jag lämnar industri- och logistikfastigheter. Det är alltid lite vemodigt att lämna en arbetsplats, men det ska bli spännande.

Av Hilda Hultén

Ur Intelligent Logistik nr 5 2017

President Shane Garcia från Worldnet Associates tillsammans med Jerry Nilsson och Mats Ivarsson från NTEX i samband med att de fick ta emot utmärkelsen som bästa partner 2017. Foto: NTEX.

Varje år utser agentnätverket inom sjö- och flygtransporter, Worldnet Associates, med 110 medlemmar från lika många länder, organisationens bästa partner under det gångna året. I år gick priset till den svenska transport- och logistikkoncernen NTEX.
– Detta trodde jag aldrig skulle vara möjligt. Det är jättestort för oss att vinna denna titel med tanke på att Sverige är en så liten nischad marknad jämfört med exempelvis USA, Kina, Tyskland och Japan, kommenterar Jerry Nilsson affärsområdeschef för Sjö- och flygavdelningen på NTEX, i ett pressmeddelande.

WorldNet Associates, med huvudkontor i USA, är ett världsomfattande nätverk av fristående speditörer. I samband med organisationens årliga kongress får samtliga delegater rösta på vilken av världens agenter de tycker att de har haft bäst samarbete under året. Tidigare år har valen alltid fallit på de stora ländernas representanter, som av naturliga skäl har avsevärt mycket större marknader och kontaktytor än man har i Sverige.
Men i och med att NTEX röstades fram som vinnare skedde ett trendbrott.

NTEX startade sin sjö- och flygavdelning 2009 i samband med att företaget övertog Ecotrans i Göteborg som hade just en sådan avdelning.
– Sedan dess har vi haft en mycket stark utveckling och i år räknar vi med att omsättningen ska passera 50 miljoner kronor, kommenterar Jerry Nilsson.

Som ett led i NTEX fortsatta satsning invigde man i förra veckan ett nytt kontor, specialiserat på sjö- och flyg, vid Rolsta Gård, 10 minuter från Arlanda Flygplats. Hit har bolaget också nyrekryterat sex personer.

– Fysiskt internet är ett intressant koncept, men det är inte moget att vara målbilden för logistikutvecklingen, säger Henrik Sternberg. Foto LUM

”Physical Internet” är EUs utopiska framtidsvision för ett effektivare, miljövänligare globalt transportsystem med schysstare villkor. Både EU och företagsvärlden satsar stora pengar för att utveckla konceptet. Men potentialen är högst tveksam, menar lundaforskaren Henrik Sternberg.

Konceptet “Physical Internet” översatt ”Fysiskt internet” är ett koncept för ett nytt, öppet, globalt logistiksystem som ska bygga fysisk, digital och operativ interkonnektivitet.

Visionen är att allt gods i framtiden ska färdas i smarta, miljövänliga, uppkopplade enheter, i storlekar från ett litet paket till en standardcontainer. Modulerna ska gå att följa och övervaka kontinuerligt enligt Internet of Things-principen. Systemet ska ersätta andra rådande logistiksystem och skapa effektivare, miljövänligare logistik- och transportsystem med schysstare villkor – är tanken.

Konceptet har satts upp som målbild för logistiken år 2050 i Europa och får stort finansiellt stöd från Europeiska kommissionen. Även i USA finns storfinansiärer som SNF, MHIA och CICMHE, det hålls kurser i ämnet och i Österrike utlystes nyligen den första professuren på området.

– Fysiskt internet är ett intressant koncept, men det är inte moget att vara målbilden för logistikutvecklingen, säger Henrik Sternberg, docent vid Avdelningen för förpackningslogistik i Lund.

– Projektet stöttas helt okritiskt av hundratals företag, det är lite “Kejsarens nya internet” över det hela.

Grava förenklingar

Tillsammans med lundaprofessorn Andreas Norrman har han analyserat den befintliga forskningslitteraturen kring Fysiskt internet, granskat konceptet och undersökt vad effekterna på transportnäringen egentligen blir.

I artikeln, som nyligen publicerats i ansedda International Journal of Physical Distribution and Logistics Management, ifrågasätter forskarna potentialen på flera plan – bland annat påståendet att kontinuerliga auktioner i realtid om vilket åkeri som kör till lägsta pris mellan hubbar skulle göra chaufförernas arbetssituation bättre. De ifrågasätter också de potentiella miljövinsterna som utlovas.

– När man beräknar effekter av ett nytt koncept är det naturligt att göra förenklingar Men den forskning som utlovar stora miljövinster genom Physical Internet förenklar ner flera olika mataffärer till en enda produkt som transporteras på samma sätt alltid. Så grava förenklingar gör att det är svårt att dra några slutsatser om eventuella miljövinster.

Den största svagheten i konceptet är bristen på affärsmodellstänk.

– Om vi tar Sverige som exempel är det en stor konkurrensfördel att – som de stora aktörerna – ha distributionsnätverk i hela landet. I Physical Internet ska alla logistikoperatörer ge upp sitt eget nätverk och låta alla använda deras terminaler. Men vi har inte hittat något stöd för att t ex Schenker eller DHL skulle vilja ge upp sin affärsmodell.

Ny utveckling inom logistikområdet är viktigt, både för Sveriges konkurrenskraft och miljön, betonar Henrik Sternberg. Och idén om Physical Internet bygger på samarbeten, teknisk utveckling och transparens, som alla är viktiga utvecklingsområden.

– Men vi får inte låsa oss vid ett målsystem som har tveksamma förutsättningar att omsättas i verklighet, särskilt inte innan vi vet om systemet har några positiva effekter för miljö och arbetsvillkor.

Av Hilda Hultén

Ur Intelligent Logistik nr 5 2017

– Inom forskningen kan vi inte använda något som tar för mycket energi, tid och pengar, säger Stefan Jacobsson. Foto: Chalmers.

Hur kan åkerier få tillgång till sitt gods mer effektivt i hamnar och terminaler? Det är en av frågorna som Chalmersforskaren Stefan Jacobsson ställt. Nu ska fler logistikaktörer studeras – för det finns tid, pengar och resurser att spara på bättre samverkan mellan godsslagen.

Intermodala transporter involverar olika transportslag som hanterar samma gods. Trots att alla aktörer – på land, till sjöss och på räls – har intresse i att hanteringen går smidigt uppstår ständigt strul och oplanerade händelser. Det händer att åkerier planerar in hämtningar men på plats kan det visa sig att containrarna aldrig blev lastade. Chaufförer tvingas ofta köa för att lossa eller lasta containrar.

– Hade åkerierna fått rätt information hade de kunna bromsa detta tidigare och sluppit tomkörningar och slöseri med bränsle och resurser, säger Stefan Jacobsson, industridoktorand vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers.

I somras blev han klar med sin licentiatavhandling som fokuserar på begreppet accesshantering i intermodala godstransporter. Den akademiska definitionen är ”hanteringen av de processer där olika aktörer önskar få access till olika resurser för specifika aktiviteter i intermodala godstransportsystem”. På ren svenska kan det till exempel handla om lastbilschaufförer som vill lossa eller lasta en container i en hamn.

Brist på kommunikation

Forskningsprojektet har riktat in sig specifikt på hur åkerier skulle kunna dra nytta av ökat informationsflöde. Fältstudierna har bedrivits främst i Göteborgs hamn.

– Där är en del av problematiken att man inte kommunicerar sinsemellan trots att man använder sig av samma godsenhet, en container som förflyttar sig mellan olika transporter från hav till land, säger Stefan Jacobsson.

Lastbilschaufförer, transportplanerare och andra involverade har fått en smartphone med en app som i framtiden skulle kunna kopplas till aktörernas befintlig IT-system. Via appen har det gått att se exempelvis estimerad kötid. Redan i dag mäter hamnen hur lång tiden det tar från att en lastbil kör in tills den lämnar. Den tiden skulle kunna kopplas till den uppskattade kötiden och i framtiden göras tillgänglig för kunderna, enligt Stefan Jacobsson.

Forskarna har velat testa om ett åkeri kan fördela sina resurser bättre om de får mer information från hamnen. Några klara slutsatser kunde de dock inte dra. Chaufförerna använde sig inte av appen så mycket som det var tänkt, bland annat eftersom de redan hade en privat- och en arbetstelefon med sig under arbetet. Ytterligare en smartphone blev för stressande.

– Inom forskningen kan vi inte använda något som tar för mycket energi, tid och pengar. Därför undersöks nu hur appen kan automatiseras så att beroendet av den mänskliga faktorn kan minskas, säger Stefan Jacobsson.

Nytta för kundrelationer

Forskarna har dock kunnat se att åkerierna fått mer information innan de kommer till hamnen. Däremot har de inte riktigt kunnat dra nytta av kunskapen.

– Hittills har de inte kunnat planera om sina resurser, till exempel att dirigera om lastbilarna under två timmar när de vet att det är kö i hamnen. Men åkerierna tycker ändå att informationen är bra, för då kan de i sin tur meddela sina kunder om störningar.

I dag finns inga konkreta siffror på hur mycket logistikföretagen skulle kunna spara i tid eller pengar på större samverkan och bättre informationsdelning. Stefan Jacobsson hänvisar till framtida projekt.

Det stod tidigt klart att det inte räcker att titta på accesshantering enbart ur åkeriernas perspektiv. I nästa steg ska även tåg- och terminaloperatörer samt sjösidan och åkerikunder studeras. Forskningsprojektet går under namnet Digital accesshantering i realtid för intermodala transporter (DREAMIT) och har deadline i mars 2020. Då ska även Stefan Jacobssons doktorsavhandling vara klar. Han ser fram emot att dyka ner i ämnet i ytterligare två och ett halvt år.

– Jag har aldrig haft så roligt i mitt yrkesliv. Digitaliseringen är ett sådant hett tema, det är inspirerande och givande att få vara med på den här resan och få en spetskompetens inom fältet, säger han.

Av Minna Ulin

Ur Intelligent Logistik nr 5 2017

LGT Logistics lanserar en ny digital plattform för att hantera transporter och lagerhållning, i samarbete med den belgiska Navitrans.

Resultatet ska bli en bättre integration med kundens system, ökad transparens och ännu bättre styrning av transporterna.

– Eftersom vi hanterar våra kunders logistik är det av stor betydelse att vi smidigt kan integrera våra IT-system med deras. Med vår nya plattform blir det betydligt enklare, samtidigt som vi kan ge kunden ännu högre kvalitet och bättre service, säger Håkan Nilsson, CEO i LGT Logistics Group.

Den nya plattformen kommer göra  det möjligt att ytterligare effektivisera rutiner och planering, möjliggöra nya tjänster och ännu bättre styrning, vilket även innebär mervärden för kunden som får mer detaljerad information kring var deras gods befinner sig. En annan fördel är att eventuella avvikelser upptäcks tidigare, vilket ökar möjligheterna att snabbt agera.

Logent och Witre i nytt samarbete. Foto: Logent.

Under hösten kommer kunder som gör en större beställning från Witre erbjudas en kostnadsfri konsultation av Logent. 

Fokus för Logents konsultation kommer vara att undersöka hur kunden kan effektivisera sin logistikverksamhet i Sverige och Norge.

– Många av våra kunder är intresserade av att effektivisera sin logistik och hitta kostnadseffektiva lösningar. Logent är en spännande aktör, som gärna tänker innovativt och har stort fokus på att hitta den optimala logistiklösningen för sina kunder. Den inställningen gillar vi på Witre, och därför blev valet av samarbetspartner enkel, säger Fredrik Reis, marknadschef för Witre i Norden.

Witre Manutaner säljer arbetsplatsutrustning för industri, lager och kontor. Logent är en heltäckande och oberoende logistikpartner med verksamhet i Norge och Sverige.

– Det är inte enkelt att förändra ett bolag, men det måste ske. Annars kommer nya aktörer och plockar russinen ur värdekedjan, säger Darek M Haftor. Foto: Linnéuniversitetet

Digitaliseringen är en vågbrytare för hela affärssystembranschen, kunderna förändras och behoven med dem. “Det är svårt att förändra sin affärsmodell, särskilt om den är lönsam. Men det handlar om överlevnad”, säger Darek M Haftor, informatikprofessor vid Linnéuniversitetet.

– Det finns ett dilemma i hur affärssystembranschen jobbar. Affärmodellen med tanken om att bygga system för att stötta företag och verksamheter i en integrerad värdekedja skapades under 70- och 80-talen. Men den värdekedjan håller på att luckras upp, säger Darek M Haftor, professor i informatik vid Linnéuniversitetet.

Darek M Haftor har sin bakgrund i industrin, men är nu verksam i den akademiska världen.

Gäller att våga

Han ansvarar bland annat för en masterubildning i Digital affärsutveckling, där yrkesverksamma får kunskaper om hur man ställer om till en digital värld. Vid första träffen med höstens nya studenter var Visma Spcs nye vd Daniel de Sousa inbjuden som gästföreläsare.

– Han var väldigt ärlig och berättade om hur Visma kämpar för att förnya sig. Han sade att “om vi inte gör något nu så kommer vi inte finns kvar om fem år”. Hur det skulle gå till hade han inte helt klart för sig

Vad krävs då för att en affärssystemsleverantör ska lyckas ta fram en digitaliseringsstrategi?

Enligt Darek M Haftor så gäller det framförallt att våga.

– Det är inte enkelt att förändra ett bolag, men det måste ske. Annars kommer nya aktörer och plockar russinen ur värdekedjan där de bygger lösningar för enskilda processer med digitala metoder. Och de gör det så effektivt och billigt att kunderna till slut väljer att lämna den gamla modellen.  

Historiskt lönsamt

Modellen med att sälja systemlicenser och bygga in kunderna i lösningar som kräver uppdateringar och utbildningar har historiskt varit otroligt framgångsrik. Det är också en del av problematiken, menar Darek M Haftor.

– Många systemleverantörer är fortfarande väldigt lönsamma. Visma har 50 000 kunder som betalar licenser och de går med rejäl vinst varje år. Att i det läget komma till ledningen och säga att “nu måste vi förändra oss, rucka på allt som fungerar och göra något helt annat” är en väldigt stor psykologisk utmaning. Det kan man ju förstå.

De flesta förstår potentialen i digital affärsutveckling. Men en utmaning många brottas med är hur man ska tjäna pengar på sina digitala tjänster.

– Det handlar om överlevnad, de som vågar förändra sin affärsmodell har en chans. Men oavsett hur lönsamt ett företag är så är det inte säkert att man kommer att finnas kvar om man inte lyckas förnya sig.

Utmaningarna gäller nästan alla branscher.

– Se till exempel på Kodak. Det var ett av USAs största och lönsammaste företag i slutet av 1990-talet. Nu finns det inte kvar.

Panelsamtal om digitalisering

På mässan Logistik & Affärssystem i Lund den 25 oktober håller Intelligent Logistik i ett panelsamtal om digitalisering. Förutom Darek M Haftor medverkar Jonas Hansson, CIO på Axis Communications och Kenneth Verlage, IT & affärsutvecklingschef på Postnord. Temat är hur digitaliseringen påverkar behoven av och marknaden för affärssystem och vad systemleverantörerna behöver göra för att möta förändringen.

Kenneth Verlage leder Postnord-koncernens digitaliseringsresa och ställer stora krav på systemleverantörerna och deras förmågor.

– Jag har till stor del vänt de traditionella systemen ryggen, men är nyfiken på hur branschen utvecklas och hur den ska lyckas ställa om för att möta dagens behov. Det ska bli spännande att vara med.

Av Hilda Hultén

Ur Intelligent Logistik nr 5 2017

Apotea har vinnit ett nytt, fint pris: som kundernas e-hanelsval. Pär Svärdson är grundare av Apotea. Foto: Apotea

Idag, under Postnords e-handelsforum i Borås, fick Apotea ta emot pris som svenskarnas favoritbutik på nätet. Det är första gången utmärkelsen delas ut i Sverige.

Drygt 6 000 e-handelskonsumenter har svarat på frågan om vilken som är deras favoritbutik på nätet. Undersökningen är gjord av Kantar SIFO på uppdrag av Postnord och frågan har ställts i samband med insamlingen av data till e-barometern.

Apotea har under de senaste åren mottagit flera olika utmärkelser för sin framgång och på kort tid blivit en av Sveriges största utmanare inom detaljhandeln.

– Apotea utmanar apoteksbranschen och bygger sin snabba, lönsamma tillväxt genom en innovativ och effektiv logistik och varuförsörjning. Det är ett företag som konstant jobbar för att bli bättre i hela kedjan, från erbjudanden till slutlig leverans. Dessutom genomsyras deras utvecklingsarbete av etiskt och socialt engagemang. De har onekligen kunden i fokus i alla lägen, inte konstigt att kunderna älskar dem, säger Anders Holm, vd, PostNord Sverige.

En stolt och rörd Pär Svärdson tog emot den glädjande nyheten och utmärkelsen under PostNords e-handelsforum i Borås.

– Det är oerhört roligt och jag blir väldigt smickrad, det är det finaste priset man som e-handlare kan få. Redan från början har vi fokuserat på leveranser och ganska lite på sälj och marknadsföring. Jag tror att framgångsfaktorn är vårt intresse för logistikdelen och att vi hela tiden tittar på hur vi kan göra den bättre, säger Pär Svärdson, grundare och vd för Apotea.

Tidigare i år vann Apotea utmärkelsen Postnord Logistics Award, som varje år delas ut till det företag eller den organisation som skapat den mest effektiva, innovativa och kreativa logistiklösningen under året som gått. Vinnaren utses av en jury bestående av forskare, specialister och företagsledare, alla med stor kompetens och erfarenhet inom logistikområdet.

Nätbokhandeln Adlibris hamnade på andraplatsen följt av marknadsplatsen CDON.

UPS introducerar ett nytt returverktyg: ett gratis online-verktyg som gör det möjligt för e-handlare och företag att anpassa returleveranser efter den modell de själva valt.

UPS företagskunder kan alltså hantera returleveranser utan att behöva integrera ny teknik i sina egna IT-system. Konsumenter som använder tjänsten kan skriva ut en returfraktsedel direkt från UPS spårningssida – i telefon eller på webben – eller från medföljande e-postmeddelande.

På den globala marknaden returnerar konsumenter varor för hundratals miljarder varje år. Undersökningar från diverse branscher värderar idag kostnaden för hanteringen av returer till 10% -15% av varans pris.

Tjänsten finns nu i 44 länder inklusive Sverige.

– Min hockeybakgrund har gjort att jag älskar att tävla. Det sporrar mig att det finns andra i branschen som också är duktiga och satsar, säger Linus Näsström.
Foto: PSRS:

Logistikläget och en slimmad organisation har varit framgångsfaktorer för PSRS Pallservice i Norrköping, som växt från noll till 100 miljoner SEK i omsättning på bara fem år. Nästa steg är att digitalisera tomgodshanteringen med en ny app.

För fem år sedan startade Linus Näsström och kollegan Andreas Lagerbäck sin verksamhet inom tomgodshantering med bas i Norrköping. På fem år har verksamheten gått från noll till 100 miljoner kronor i omsättning. Varje månad hanterar företaget 200 000-250 000 pallar.

– Första året omsatte vi sju miljoner kronor, andra året 14, tredje året 25 och förra året 62. För 2017 är prognosen 100 miljoner, berättar Linus Näsström, vd på PSRS Pallservice.

Bakgrund inom bemanning

Som 19-åring började han jobba extra i Andreas Lagerbäcks företag Bemanningsproffsen. De startade sedan Pallservice Renova syd, som ett systerföretag till familjeföretaget Pallservice Renova. Idag är bolagen separata produktionsbolag med samarbete. Men krutet ligger i säljbolaget PSRS Pallservice. Kunderna är allt från partihandlare och grossistföretag till butikskedjor, livsmedelsbranschen och tillverkningsindustrin.

Bransch med dåligt rykte

Pallhanteringsbranschen har länge dragits med dåligt rykte, som en oseriös bransch med låg digitalisering, mycket svinn och ineffektiv logstik.

– Beställningar görs på papper eller i telefon och det mesta administrativa arbetet sker fortfarande i Excel, även hos oss. Det vill vi förändra.

Av det 60-tal pallhanteringsföretag som verkar i Sverige finns det enligt Linus Näsström en handfull som tänker framåt och försöker förändra branschen.

– Våra främsta konkurrenter är Waba Gruppen, Norrlandspall, Erico Pall, CPLgruppen och Stea, förutom en del internationella aktörer. De är alla duktuga och satsar framåt.

Rikstäckande nätverk

När de började var ambitionen att verka lokalt, men i takt med att verksamheten vuxit har företaget startat pallhanteringsanläggningar i Falkenberg, Umeå, Göteborg och Enköping. Nästa steg blir att etablera en anläggning i Malmötrakten.

– Den stora kostnadsposten i vår bransch är transporterna, så att minska avstånden till kunderna är jätteviktigt. Än så länge har flödena inte varit tillräckligt stora i sydvästra Sverige, men vi tittar på möjligheterna att etablera oss i Malmö inom kort. Målet är att bli nationell marknadsledare inom tomgodshantering.

Digitaliserar pallhanteringen

Ett stort steg i utvecklingen är att företaget just nu utvecklar ett eget IT-system med en app för att skapa totalkontroll över tomgodshanteringen. Även konkurrenten Central Pallogistik, CPL, lanserade en liknande app för hantering av pallar i april i år, kallad Pallappen.

– Vi vill digitaliserar tomgodshanteringen. Planen är att börja testa systemet för våra interna processer under september och att erbjuda våra kunder att ansluta sig till systemet från årsskiftet.

Systemet byggs av Miller Development och utvecklingen av appen sker i samspråk med kunderna. Den största utmaningen ligger i att få appen användarvänlig.

– Om appen fungerar som jag tänker så kommer den att underlätta tomgodshanteringen för både oss och våra kunder, och minska onödig tid som läggs på administration. Man ska få en överblick över läget och kunna hantera pallar från alla leverantörer i samma system. Det ska ge totalkontroll helt enkelt.   

Apotea, Boozt och Sportamore är finalister för priset Årets Logistiketablering 2017. Vinnaren avslöjas vid ett seminarium om Digitaliserad logistik som Intelligent Logistik arrangerar under Elmia Future Transport i Jönköping den 12/10.

Logistiketableringar är en viktig jobbskapare och möjliggör ett fungerande samhälle. Smart logistik och effektiva lager bidrar till samhällsbyggandet. Behoven av moderna logistikytor växer och det byggs också som aldrig förr, under 2017 färdigställs omkring 500 000 kvm logistikytor i Sverige, enligt Savills.

Alla nya lager som byggs möter förhoppningsvis ett reellt behov på marknaden och byggs på ett smart sätt, men vissa etableringar bör lyftas fram lite extra.

Därför har tidningen Intelligent Logistik instiftat priset Årets Logistiketablering. Priset ska lyfta fram en etablering som är innovativ och överraskande i sitt val av logistikläge, i design, arkitektur, energianvändning, arbetsmiljö, automations- eller hanteringslösningar.

Juryn har vägt in val av logistikläge, godsflöden, hållbar infrastruktur, flexibilitet, arkitektur, miljö, energi och smarta logistiklösningar både utanför och i lagret.

Grundkriteriet är att byggnaden skall färdigställas eller tas i drift under innevarande kalenderår och att den på ett tydligt sätt ska spegla utvecklingen i logistikbranschen.

Juryn har bedömt årets hetaste etableringar och nu utsett tre finalister; Apoteas lager i Morgongåva, Sportamores lager i Eskilstuna och Boozts lager i E-city Ängelholm tävlar alla om att bli Årets Logistiketablering 2017.

Vinnaren avslöjas vid ett seminarium om Digitaliserad logistik som tidningen Intelligent Logistik arrangerar under Elmia Future Transport i Jönköping torsdagen den 12 oktober kl 11-12.40. På talarlistan finns också Kenneth, Verlage, Affärsutvecklingschef PostNord, Lina Olsson, projektledare Closer och Henrik Ahnström,  uthyrningsansvarig logistik, Skanska Fastigheter. Seminariet har namnet FS41 och finns på sidan 21 i Elmias konferensprogram för mässan. Se programmet här! 

Bedömningskriterier Årets Logistiketablering:

1. Etableringen ska möta ett reellt behov eller utgöra en smart lösning ur flödesperspektiv för brukare och kunder. Valet av logistikläge ska vara optimalt utifrån brukarens in- och utgående flöden och ge lägsta möjliga miljöpåverkan för dessa.
2. Byggnaden ska vara innovativ, nytänkande eller överraskande i sin utformning, placering eller i sin funktion när det gäller val av logistikläge, design, arkitektur, energianvändning, arbetsmiljö, automations- och/eller hanteringslösningar.
3. Byggnaden ska vara energieffektiv och miljöcertifierad, t ex enligt EU Green Building, BREEAM eller Leed eller vara utformad för att klara en sådan certifiering.
4. Som arbetsplats ska den värna om de anställdas välmående. Den bör bl a erbjuda, tränings- och rekreationsmöjligheter, lunchservering i anläggningen eller dess omedelbara närhet och bekvämt kunna nås via kollektivtrafik.

Jurymedlemmar:

• Tobias Jonasson, MySigma
• Linda Persson, JLL
• Per Levin, Sweden Green Building Council
• Hilda Hultén, Intelligent Logistik
• Gustaf Berencreutz, Intelligent Logistik

Finalister:

Bild Apotea

Apotea, Morgongåva

I Heby bygger Logistic Contractor ett 38 000 kvm stort lager åt Morgongåva Företagspark, med profilen Anders Wall i spetsen. Brukaren är Apotea, en av Sveriges hetaste nätaktörer. Etableringen skapar hundratals jobb i ett läge där instegsjobb har stor betydelse för samhället. Morgongåva är på väg att bli ett nytt e-handelskluster med ett tiotal etablerade företag. Apotea investerar också i solceller på taket. “En solig dag då vi inte jobbar kommer hela bygden att försörjas med el från vår solcellspark” säger vd Pär Svärdson.

Bild: Catena

Boozt, Ängelholm

Catenas tänkta e-handelskluster E-city Engelholm med nätfenomenet Boozt Fashion som huvudetablering är ett intressant och nytänkande koncept som möjliggör automatisering och hög flexibilitet för både stora och små e-handelsaktörers behov. Boozt hyr 43 500 kvm på ett 15-årigt hyresavtal. Totalt byggs 77 000 kvm logistikyta, uppdelat på tre Green Building-certifierade fastigheter. Ängelholm är också ett intressant logistikläge nära kontinenten.

Bild: Bockasjö

Sportamore Eskilstuna

Snabbväxande Sportamore är ett av de svenska nätfenomenen som utmärker sig för sin företagskultur och sina snabba leveranser. I juni 2017 gick flyttlasset från 11 000 kvm i Spånga till 23 000 kvm i Eskilstuna Logistikpark som byggts av fastighetsbolaget Bockasjö. Ytan går att fördubbla på intilliggande tomt vid framtida behov och lagret är högautomatiserat, bland annat med ett robotlager från trendiga Autostore.

Transportföretaget Halmstad logistik och transport och Best Transport går samman.

Franchiseavtalet innebär att Best Transports nätverk utökas samtidigt som företagen i Halland får avsevärt bättre service och samtidigt kan dra nytta av nätverket.

– Att vi blir en del av Best Transports nätverk i Sverige innebär att vi får tillgång till deras nätverk i regionen som gynnar lokala företag och tillväxten i Halland, kommenterar Frank Petersen, vd för Halmstad logistik och transport.

– När vi är överens och 40 procent av Sveriges befolkning bor i våra län, då är det lättare att få regeringen att lyssna, säger Fabian Ilgner.

Få kommunpolitiker förstår logistikens betydelse som samhällsbyggare och jobbskapare. 

– Vi får ständigt påpeka varför logistik är så viktigt, sade Fabian Ilgner, godsstrateg från Mälardalsrådet vid Logistikläget 2017.

Av Klara Eriksson

Fabian Ilgner, godsstrateg vid Mälardalsrådet var en av talarna vid Intelligent Logistiks konferens Logistikläget 2017. Han berättade bland annat om hur de sju mälardalslänen samarbetar för att påverka nationella infrastrukturs- och trafikplaner.

– När vi är överens och 40 procent av Sveriges befolkning bor i våra län, då är det lättare att få regeringen att lyssna, sade han.

Inom samarbetet som kallas ”En bättre sits” gör ansvariga från de olika länen långsiktiga planer för vilka infrastrukturåtgärder som behöver prioriteras i regionen: det handlar bland annat om att förbättra tillgängligheten mellan nodstäderna och in till Stockholm, samt tillgängligheten i de regionala tvärförbindelserna.

Oenighet om hamnsatsning

Vilken hamn i regionen man ska satsa på är däremot inget som nätverket ännu lyckats bli överens om:

– Där har vi inte fått med oss alla spelare ännu. Vi hoppas att det arbetet ska kunna ske under 2017 och 2018.

Fabian Ilgner menar att det saknas kunskap om logistikens betydelse för samhället och samhällsutvecklingen hos många förtroendevalda och politiker inom offentlig förvaltning.

– Vi vill ha mer verksamhet som ger fler jobb, men för att få det har vi fått utbilda våra egna i vad logistik har för roll. Vi får ständigt påpeka varför logistik är så viktigt, sade han.

Ett annat perspektiv på kommunernas inställning till logistiketableringar gav Jan Persson, vd Kilenkrysset, som talade om hur logistikläget Rosersberg blev till. Han berättade om både medgångar och motgångar under karriären och gav många tips till publiken, bland annat, med glimten i ögat, om att inte vara med och bygga motorvägsavfarter och inte heller rikskombiterminaler, något Kilenkrysset gjort i Rosersberg.

Saknas kunskap

Jan Persson beskrev de personliga fällor han gått i, då han mött kommunpolitiker som saknar förståelse för vad en satsning på en logistikanläggning kan ge tillbaka till orten. Mats Helgesson, etableringschef Örebro Business Region, gick i svaromål på detta och lyfte även han att kunskapsnivån om logistikens betydelse hos beslutsfattare behöver höjas.

– Våra politiker och medarbetare har gjort ett jättejobb för att förbättra sin service och det har gett resultat – vi har oerhört smidiga processer. Man ska inte behöva hamna i sådana fällor som Jan har gått i.

Han efterlyste också en logistikutbildning för Sveriges kommuntjänstemän.

– Många saknar kunskap om logistiken och dess betydelse, det skulle behövas en utbildning för kommunfolk, sade han.

Ur Intelligent Logistik nr 5 2017

– Vi har 150 000 kvm mark i Brunna så det kommer att bli fler byggen framöver, säger Richard Helgesson. Foto: NCC

Zalandos etablering i Brunna befäster läget som ett av Sveriges hetaste. Men enligt Richard Helgesson på NCC Property Development har Brunna varit ett ”hett läge” länge. Nu byggs fjärde etappen i

Hittills har NCC byggt tre spekulationsbyggen på sammanlagt cirka 30 000 kvm i Brunna logistikpark, med de fyndiga namnen Hälsobrunnen, Vattenbrunnen och senaste  Önskebrunnen som såldes til NREP Logicenters i somras. I höst flyttar den tyska modejätten Zalando in i lokalen, i väntan på att bygget av deras nya fulfilment-center i Brunna ska bli klart.

– Vi har haft högt tryck på alla våra projekt i Brunna, men Zalandos etablering här bekräftar läget ytterligare, säger Richard Helgesson, uthyrare på NCC Property Development. 

Nu inleds bygget av den fjärde etappen; ”Lyckobrunnen”, en 12 000 kvm stor multi-tenant-kåk som ska stå klar för inflyttning sommaren 2018.

– Det här byggformatet fungerar väldigt bra, det ger möjlighet till flexibla lokaler med snabb inflyttning, vilket många, framförallt mindre, kunder efterfrågar.

NCC har ytterligare 150 000 kvm mark i Brunna.

– Så det kommer att bli fler byggen framöver, säger Richard Helgesson.

Liksom övriga etapper är Lyckobrunnnen Breeam-certifierad, den brittiska miljöcertifieringen vid sidan av amerikanska Leed.

– Det är ett kvitto på att man gör rätt, att energiförbrukningen är låg och att arbetsmiljön i lokalerna är hälsosam och långsiktigt genomtänkt.

– Vi kommer att halvera våra ledtider i Norden, säger Sigrid Dalberg Krajewski. Foto: Zalando

Bygget är igång av Zalandos nya, 30 000 kvm stora Nordenlager i Brunna. Men redan i höst flyttar bolaget in i ett tillfälligt lager intill. “Nordenlagret blir vårt största satellitlager hittills och ger oss möjlighet till samma dag-leveranser i Stockholm” säger Sigrid Dahlberg Krajewski på Zalando. Lagerdriften kommer att skötas av Ingram Micro, som därmed stärker sin TPL-position i Norden.

I våras släpptes bomben att den tyska e-handelsjätten Zalando etablerar ett nordiskt centrallager i Sverige, en nyhet som får den svenska detaljhandeln att nervöst vrida sig i stolarna. Bolaget, som grundades 2008 i Berlin, har växt snabbt och säljer kläder och skor i ett 15-tal länder, med en snabbt växande kundbas i Norden.

Det 30 000 kvm stora lagret ska stå färdigt under 2018 och byggs av NREP Logicenters i Brunna. Men redan i höst flyttar Zalando in i 12 000 kvm intill, ett spekulationsbygge som NCC Property Development byggt i Brunna logistikpark. I juli köpte NREP Logicenters lokalen.

– Det var meningen att Zalando skulle flytta in direkt i det nya lagret, men projektet blev försenat på grund av svårare markarbeten än vi räknat med. Så vi köpte Önskebrunnen för att kunna erbjuda snabbare inflytt, berättar Jonas Kennerhed på NREP Logicenters.

Lagret tas i drift i slutet av året. Det nya, större lagret går också att bygga ut till 45 000 kvm vid framtida behov.

Det är oklart om Zalando behåller det första lagret också eller om det ska hyras ut till någon annan. Jonas Kennerhed är inte orolig för att inte hitta nya hyresgäster.

– Även om det är hård konkurrens på logistikfastighetsmarknaden så är det en stark marknad som vi tror på och satsar på framåt, säger Jonas Kennerhed. Foto: NREP Logicenters

– Även om det är hård konkurrens på logistikfastighetsmarknaden så är det en stark marknad som vi tror på. Och Brunna är ett väldigt bra läge.

“Viktig marknad för oss”

Lagret ska försörja Sverige, Norge och Finland och blir ett “satellitlager” som kompletterar Zalandos stora megalager i Tyskland.

Det första satellitlagret var 20 000 kvm stort och byggdes i Stradella i Italien 2015 och är förebild för Nordenlagret. Ytterligare satellitlager finns i Frankrike och Polen.

– Nordenlagret blir vårt största satellitlager hittills. Det säger något om hur viktig den nordiska marknaden är för oss, säger Zalandos nordiska kommunikationschef Sigrid Dalberg Krajewski.

Förfarandet – att starta verksamheten i mindre skala för att sedan expandera och växa in i ett komplett lager är – också något Zalando gjort förut.

– Vi gjorde på liknande sätt i Stradella.

Ingram Micro sköter logistiken

Zalando hyr lokalerna på ett tioårskontrakt och distributionen i Norden sköts av Postnord. Även lagerdriften ska outsourcas till Ingram Micro som ska sköta lagret. Ingram Micro har nyligen förstärkt sin närvaro rejält på den nordiska marknaden och har flera jobbannonser ute där man söker personal till företagets “nya lager i Brunna”. Kontraktet mellan parterna skrevs i slutet av september, men varken Zalando eller Ingram Micro vill kommentera samarbetet officiell information innan bolagen kommunicerat samarbetet i ett pressmeddelande.

Lagret gör att Zalando kommer att kunna korta sina leveranstider i Norden, förutom på Island. För Sverige blir ambitionen att leverera inom 1–2 dagar, istället för nuvarande 2–5 dagar. I Stockholmsområdet siktar bolaget på att kunna erbjuda samma dag-leverans.

– Brunna är ett bra geografiskt läge för oss. Det gör att vi kan halvera leveranstiden mot idag, erbjuda samma dagleverans i hela Stockholmsregionen och över natten-leverans i resten av Norden.

Bolaget siktar på att omsätta en miljard euro i Norden inom de närmaste åren. Hur mycket Zalando omsätter idag är inte officiellt, men omsättningen ökade med 21.5 procent under första halvåret 2017. I

Lokala samarbeten

Zalando ägs till 32 procent av investmentbolaget Kinnevik och kopplingarna till svensk handel är flera. Bolaget har bl a samarbeten med de H&M-ägda varumärkena Weekday, Monki och Cheap Monday. Totalt säljer Zalando omkring 2 000 varumärken, varav ett hundratal är nordiska.

– Vi vill utöka vårt sortiment med ännu fler lokala varumärken.

Företaget har också omkring 200 partners i sitt Partner Program, ett koncept som innebär att detaljhandelsföretag säljer via Zalandos plattform men att varorna skickas direkt från detaljhandlarnas egna lager, och inte via Zalandos logistiknätverk, så kallad dropshipping.

– Det gör att vi kommer närmare kunderna och får bättre, lokalare leveranser.

När verksamheten i Brunna är i full gång 2018 kommer omkring 70 procent av alla leveranser i Norden skötas härifrån.

– En del smalare produkter skickas från  Tyskland, resten ska gå från vårt nordiska lager eller direkt från våra partners.

Stor andel returer

Omkring 50 procent av Zalandos försäljning går i retur. Hög returandel pekas ofta ut som problematiskt på grund av den kostsamma hanteringen returhanteringen och hållbarhetsproblematiken i form av onödiga transporter. Men det är inget som bekymrar Zalando.

– Det är inget stigma. Vi är vana vid returer, det är en del av vår affärsmodell och en kostnad som vi räknar med, säger Sigrid Dalberg Krajewski.

Hon menar att returer är till nytta för e-handelsbranschen.

–Fria frakter och fria returer har blivit en standard för branschen som lyfter den, det gör att vi kanreplikera den fysiska handeln och flytta provrummet hem till kunden.

– Vi skiljer dock mellan goda och dåliga returer – där goda returer är när en storlek inte passar eller när kunden medvetet beställt flera varor för att kunna välja. En dålig retur är när vi på något sätt brustit, när en vara inte möter kundens förväntningar eller om det är något fel på varan.

Smidiga leveranser och returer är helt avgörande för Zalandos framgångar.

– Det en del av kundupplevelsen att det ska vara enkelt att få leveransen och enkelt att returnera, det får inte vara något “hustle”. Vi är ett ungt företag och kommer från en kultur där vdn själv var med och levererade paket till kunderna i början.

Att starta regionala lager underlättar också returhanteringen.

– Det blir enklare och innebär kortare transporter för returerna.

Text Hilda Hultén

Säkerligen är det få som lyckats undgå att containerhamnen i Göteborg är hårt drabbad av en segdragen konflikt mellan arbetsgivare och ett av de fackförbund som organiserar medlemmar i terminalen. För er få som ändå lycktas med bedriften så kommer här ett försök till en kort sammanfattning av denna dystra och självdestruktiva fars.

I Göteborg finns Skandinaviens största containerhamn. Här hanteras cirka 60 procent av Sveriges containerhandel, jämnt fördelat mellan export och import. I januari 2012 tar den danska koncernen AP Möller-Maersk, via sitt terminalbolag APM Terminals (APMT), under ceremoniella förhållanden formellt över den tidigare kommunalägda containerterminalen i Göteborgs Hamn. Övertagandet innebär att APMT till sina redan 35 miljoner globalt hanterade TEUs eller enheter motsvarander en 20-fotscontainer adderar ca 800 000 containrar per år.

Vad hände sen?

APMTs globala volymer har fortsatt öka medan den lokala verksamheten i Göteborg har totalhavererat. En nyligen rapporterad volymminskning på 22 procent jämfört med samma period föregende år. Orsaken är i all väsentlighet direkt kopplad till att APMT och den fackliga gruppering som organiserar cirka 250 av de 300 fastanställda hamnarbetarna, inte är överens. Konflikten har sin grund i att Hamnfyran inte längre får vara med vid de lokala förhandlingarna som en avtalspart, eftersom de helt sonika inte inte är en part i avtalet. Orättvist tycker Hamnfyran. Rimligt tycker APMT, som har kollektivavtal med Transportarbetarförbundet, och i och med detta följer den svenska lagstiftningen i den så kallade svenska modellen.

Konflikten är i skrivande stund låst i en terrorbalans där Hamnfyrans kompromisslösa rättvisekämpar vill visa styrka och handlingskraft mot sina medlemmar och på motsatt sida en orubblig terminaloperatör som uppenbarligen inte anser att volymtappet väger upp mot risken att skapa obekväma personalpolitiska spridningseffekter i det egna globala nätverket. På läktaren står ett ängsligt kommunalt hamnbolag och infrastrukturhållare utan möjlighet att påverka. Bredvid (eller kanske i korvkön) står varuägare och logistikföretag vars gods på kort sikt blir drabbat och behöver hitta nya mer otillgängliga vägar in och ut ur landet. Vidare har båda sidor i politiken och diverse näringslivsrepresentanter inför öppen ridå uttryckt sina sympatier och utsett syndabockar i konflikten. Någonstans mitt i har medlingsinstitutets supermedlare befunnit sig och gått bet på uppgiften. Deras skildringar av processen får låsningarna i Brexit-förhandlingen att blekna i en jämförelse. I en annan jämförelse kan sommaraktiviteterna på Vallarna i Falkenberg nästan framstå som seriösa och allvarsamma.

Tydligt är att farsen i Göteborgs Hamn har få vinnare. APTM tappar kortsiktigt stora volymer varav en del riskerar att bli permanenta. Samma gäller de logistikföretag vars verksamhet i hög grad är kopplad till flöden genom containerhamnen. Hamnfyrans agerande har fått regeringen att agera genom att tillsätta en snabbutredning där utfallet i slutänden mycket väl kan bli en lagändring i vilken Hamnfyrans möjligheter till att vidta stridsåtgärder i framtiden begränsas. Varuägarna får leveransproblem och regionen tappar arbetstillfällen. Finns det då inget gott som kan komma ur denna bedrövelse?

Konkurrerande hamnalternativ och småsyskon på båda kustsidor klagar såklart inte. Där konsumeras just nu en hel del limpor bröd på bekostnad av Göteborgs Hamns ”volymdöd” och verksamheterna blomstrar. Flera är också övertygade om att en volymökning är där för att stanna. Om man lyfter blicken och tittar i det lite längre perspektiviet så kanske den mest positiva effekten, om än dyrköpt, är att denna typ av händelse kan fungera som en väckarklocka för de aktörer som sitter fast i tröga och störningskänsliga logistiksystem.

Bland de företag som är hårdast drabbade måste nu arbetet påbörjas med att framtidssäkra logistiken och göra den mer snabbfotad och mindre störningskänslig. Även om det kanske blir på bekostnad av kortsiktigt ökade transportkostnader

Störningar i form av naturkatastrofer, krig – eller konflikter liknande den i Götebrogs Hamn blir sannolikt inte mindre vanligt på den globala spelplanen framöver. Störningar i transportkedjan är ett naturligt tillstånd och en omständighet som måste beaktas. Så läxan är dyrköpt men kan på längre sikt ändå leda till säkrare och mer redundanta logistiklösningar hos företagen.

Tobias Jonasson

Logistikkonsult och Göteborgare

Ur Intelligent Logistik nr 5 2017

Ylva Öhrnell, hållbarhetschef på DHL Freight. Foto: DHL.

DHL har blivit utsedd till ”Branschbäst 2017” i Sustainable Brand Index B2B. Det innebär att beslutsfattare på stora bolag har bedömt DHL som mest hållbara i branschen.

Det är första gången Sustainable Brands tagit med logistiksektorn i sin årliga mätning av hållbara varumärken.

– Utnämningen visar att tillsammans med våra kunder och leverantörer kan bidra till en mer hållbar transportsektor kommenterar Ylva Öhrnell, hållbarhetschef på DHL Freight Sverige.

DHL Freight har under många år arbetat systematiskt med att lyfta fram och följa upp transporters hållbarhet gentemot leverantörer och kunder.

– Att veta att det har uppmärksammats av andra ger oss energi att öka tempot. I Sverige har vi minskat klimatutsläppen med 54 procent per tonkm, en utveckling som ingen trodde var möjlig när målet om en minskning på 30 procent togs 2008. Det känns därför otroligt bra att få den här utmärkelsen.