För att företag i högre utsträckning ska kunna samarbeta krävs transparens i godsflödena, det menar VTI-forskaren Niklas Arvidsson, författare till “Horisontella samarbeten för en ökad transporteffektivitet”, där försöket att samlasta Icas flöden på Stålpendeln studerades.
Ur Intelligent Logistik nummer 5 2018 – vill du läsa mer: prenumerera här!
Om Ica i full utsträckning skulle föra över sina flöden från centrallagret i Borlänge till distributionslagret i Umeå, till järnväg, skulle det innebära en utsläppsminskning motsvarande 9 700 bilresor mellan Göteborg och Stockholm. Eller 590 Thailandsresor.
– För att få en bild av storleksordningen kan man tänka att man skulle får bort en 30 mil lång karavan av lastbilar från vägarna, säger Niklas Arvidsson.
Att miljövinsterna blir så enorma har dels med den långa sträckan att göra – 545 km – och de stora godsvolymerna. Att det är inom Norrlandslogistiken som det här samarbetet uppstod är ingen slump, menar han.
– Det finns en obalans i flödena, där det går mycket tonkilometer med tåg ner till södra Sverige, och sedan tomma vagnar upp igen. Då finns det också en möjlighet att fylla ut. Det finns liknande obalanser in och ut ur våra storstäder, säger Niklas Arvidsson.
SSABs containers med en plåt i botten är välfyllda viktmässigt, men visuellt ser man nästan bara luft. Att samlasta med något “fuffigt” skulle vara till nytta för båda parter. Foto: SSAB.
Svårt hitta partners
Däremot kan vara svårt för enskilda företag att själva ta initiativ till den här typen av samarbeten, menar Niklas Arvidsson.
– Det kräver stora kontaktytor mellan företagen, långsiktighet och förtroende, och det kan vara svårt för enskilda företag att veta vilka andra aktörer som skulle vara lämpliga samarbetspartners.
Han får medhåll av Per Bondemark.
– Vi har en egen utlastningshamn i Oxelösund som går till Asien, Sydamerika och andra ställen ute i världen. Stålet går i containers och det ligger en plåt i botten som väger 18 ton. Containers får ta 25 ton, så den är välfylld viktmässigt, men visuellt ser man att det nästan bara är luft.
Skulle SSAB veta vem som samtidigt planerar att transportera något “fluffigt” åt samma håll hade de kunnat samlasta till nytta för båda parter.
– Men idag har vi ingen aning om andras transporter. Transparensen finns inte. Om godsflöden varit mer transparenta skulle samarbeten ske mer.
Rickard Backlund menar att Trafikverket har stora möjligheter att hjälpa företag att hitta samarbetspartners för horisontella samarbeten. Foto: Henrik Hansson.
Matchning på gång
I rapporten föreslår Niklas Arvidsson att en tredje part får i uppdrag att “matcha” godsflöden, och nu verkar detta kunna bli verklighet – i dagarna gav regeringen Trafikverket i uppdrag att utarbeta ett förslag på system för informationsutbyte och öppna data för horisontell samordning av godsflöden inom alla trafikslag. Till detta får Trafikverket 13 miljoner under åren 2019–2029. Rickard Backlund, logistikchef på SSAB, menar att Trafikverket är rätt aktör för uppdraget.
– När det gäller exempelvis godsflöden på järnväg, då har de full koll, säger han.
Kräver mycket av företagen
Men även om man som företag vet vem man ska samarbeta med, så är horisontella samarbeten inget som går av sig självt. Man måste ha en genomtänkt affärsmodell och rätt folk i projektet, menar Per Bondemark.
– När man jobbar ihop flera parter är det risk att det uppstår intressekonflikter – vems är ansvaret vid förseningar, volymsåtagande och vid reklamationer? Sådant måste redas ut på förhand. Man måste ha en genomtänkt affärsmodell och rätt folk i projektet. Det finns alltid tusen skäl till att inte samarbeta, så du måste ha folk som är lösningsorienterade och uthålliga, folk med rätt mindset.
Av Klara Eriksson
Ur Intelligent Logistik nummer 5 2018 – vill du läsa mer: prenumerera här!