Fler än nio av tio svenskar, 94 procent, vill att deras kommun ska prioritera återvunnet eller återbrukat material när de gör offentliga upphandlingar. Det visar en ny Sifoundersökning gjord på uppdrag av miljöföretaget Ragn-Sells. Ändå är det få kommuner som gör det i dag.
– I dag lever vi svenskar som om det fanns fyra jordklot att ta av. Stora inköpare som kommuner behöver ta sitt ansvar och välja varor som innehåller återvunnet material, i stället för att tära ännu mer på jordens resurser, säger Cecilia Zarbell, kommunikationschef på Ragn-Sells, i ett pressmeddelande.
Fler än nio av tio svenskar, 94 procent, instämmer helt eller delvis i påståendet ”jag vill att min kommun ska prioritera återvunnet material vid offentlig upphandling när det är möjligt.” Bara en procent instämmer inte alls, medan två procent svarar att de delvis inte instämmer.
Ragn-Sells granskade nyligen i vilken mån kommunerna ställer krav på återvunnet material i sina upphandlingar. Kartläggningen visade att bara åtta kommuner av de 200 som besvarade enkäten ställer sådana krav. Fyra kommuner uppgav att de prioriterar varor producerade av återvunnet material framför andra varor.
– Undersökningen visar tydligt att svenskarna vill att deras kommuner ska ta ett större ansvar för en hållbar utveckling. Lagen om offentlig upphandling ger kommunerna möjlighet att prioritera varor som innehåller återvunnet material. Det är glädjande att några kommuner använder det verktyget, men många fler måste följa deras exempel, kommenterar Cecilia Zarbell.
Offentlig upphandling i Sverige motsvarar ungefär en sjättedel av bruttonationalprodukten, BNP. 2016 betalade upphandlande myndigheter ut 780 miljarder kronor till privata och offentliga företag och andra organisationer. Kommunernas utbetalningar uppgick till drygt 300 miljarder kronor, enligt Upphandlingsmyndighetens senaste sammanställning. Konsumtionen i Sverige kräver 60 ton naturresurser årligen för varje svensk. Bara en mycket liten del utgörs av återvunnet material.