Regeringen har nu fattat beslut om en nationell plan för infrastrukturen för åren 2018–2029. Satsningen är på totalt 700 miljarder kronor och innehåller den största järnvägssatsningen i modern tid. Beslutet rymmer också betydande satsningar på sjöfart och väg. Regeringen satsar 100 miljarder kronor mer än i förra planperioden.
– Nu gör vi den största järnvägssatsningen i modern tid. Investeringar i samhällsbygget och i det som bygger Sverige starkt och hållbart går före sänkta skatter. Sverige ska ha ett modernt järnvägsnät där tågen går i tid över hela landet, kommenterar infrastrukturminister Tomas Eneroth, som vill att den nya nationella planen ska vara ett steg mot “att möjliggöra omställningen till ett fossilfritt välfärdsland, ett Sverige som håller ihop, ett ökat bostadsbyggande och förbättrade förutsättningar för näringslivet.”
– Nu prioriteras äntligen de människor som reser klimatsmart. Vi gör denna satsning för att tågen ska kunna komma i tid i hela landet och fler ska kunna pendla hållbart till jobbet, säger klimatminister och vice statsminister Isabella Lövin.
Totalt satsas 622,5 miljarder kronor. Utöver det tillkommer 90 miljarder från trängselskatt, banavgifter och medfinansieringar.
De 622,5 miljarderna fördelas på följande sätt:
• 125 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga järnvägar
• 164 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar
• 333,5 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet
Norrbotniabanan och sydostlänken blir av
De utpekade investeringsobjekten för järnväg uppgår till totalt 148 miljarder kronor vilket är en ökning med 32 procent jämfört med föregående planperiod. Detta innebär att ca 77 procent av de totala medlen till namngivna objekt på 193 miljarder kronor går till järnvägobjekt.
Planen innehåller stora satsningar på att utveckla järnvägssystemet och öka kapaciteten. Bland annat kan nämnas Norrbotniabanan mellan Umeå och Skellefteå som påbörjas under planperioden, men också att regeringen nu ser till att Sydostlänken mellan Älmhult och Blekinge kustbana, väster om Karlshamn, kan byggas ut och rustas upp. Regeringen utökar också satsningarna på dubbelspårsutbyggnaden längs Ostkustbanan, mellan Gävle och Kringlan, med 1,7 miljarder kronor jämfört med Trafikverkets förslag. Regeringen utökar satsningen på åtgärder för långa godståg jämfört med Trafikverkets planförslag med 393 miljoner kronor.
Farledsfördjupning och slussar
Regeringen ökar satsningarna på investeringar i farleder och slussar jämfört med föregående plan. Regeringen avsätter nu medel för den viktiga farledsfördjupningen in till Göteborgs hamn. Denna investering, tillsammans med andra sjöfartsåtgärder i planen – färdigställande av arbetet som pågår med slussarna i Södertälje och farleden i Mälaren, en uppgradering av slussarna i Trollhättan och förbättrade farleder till Luleå och mellan Landsort och Södertälje, för att nämna de största – är tänkt att medföra sänkta transportkostnader, ökad sjösäkerhet och minskade utsläpp då de främjar en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart.
Regeringen har avsatt totalt 12 miljarder kronor under planperioden till stadsmiljöavtalen. Det innebär att staten medfinansierar kommunala och regionala investeringar i infrastruktur för kollektivtrafik och cykel. Det finns ingen bestämd fördelning mellan trafikslagen, men det kan nämnas att i förra sökomgången gick nästan hälften av de utdelade medlen till cykelåtgärder och hälften till kollektivtrafikåtgärder.
Exempel på åtgärder i förslaget till nationell plan som bidrar till ökat bostadsbyggande är Sverigeförhandlingens överenskommelser med kommuner i de tre storstadsregionerna om statlig medfinansiering av satsningar på kollektivtrafik och cykling. Sammantaget har kommunerna åtagit sig att bygga 193 130 bostäder.
Fyra spår till Uppsala
Därutöver är fyrspårsutbyggnaden mellan Uppsala och länsgränsen mellan Uppsala och Stockholm den åtgärd som möjliggör byggande av flest bostäder. Förutom en kraftigt förbättrad kapacitet, möjliggör utbyggnaden även att nya stationer kan byggas i ett område med hög efterfrågan på nya bostäder. Uppsala och Knivsta kommun har båda omfattande planer på bostadsbyggnad vid dessa nya stationer. Uppskattningsvis handlar det om cirka 50 000 nya bostäder. Bland investeringar som var och en kan bidra med mellan 1 000 och 10 000 bostäder kan nämnas tunneln under Varberg för Västkustbanan och dubbelspår på Ostkustbanan mellan Gävle och Kringlan.
Höghastighetsbanor
Regeringens mål är att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm och Göteborg respektive Malmö bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer med korta restider som främjar en tydlig överflyttning av resor från flyg till tåg. En utbyggnad ska ske i en takt som ekonomin tillåter och på ett kostnadseffektivt sätt.
Utbyggnaden ska utgå från var och en av de tre ändpunkterna. I den nationella planen för 2018–2029 ingår sträckorna Järna-Linköping (Ostlänken), Lund-Hässleholm samt utöver Trafikverkets förslag även Göteborg-Borås med 3,7 miljarder kronor.
Gränsöverskridande stråk
Därutöver skriver regeringen att man har för avsikt att ta initiativ till en dialog med den norska regeringen kring utvecklingen av de gränsöverskridande stråk som Trafikverket beskriver Stockholm-Oslo, Göteborg-Oslo och Malmbanan/Ofotenbanan. Regeringen ser ett särskilt behov av att länderna gemensamt utreder hur järnvägsförbindelserna i de nämnda stråken kan stärkas. Sverigeförhandlingen har föreslagit att ett fortsatt bilateralt samarbete mellan Danmark och Sverige ska ske genom att en strategisk analys för en ny fast förbindelse över Öresund mellan Helsingborg och Helsingör tas fram, och att regeringen ska anslå ett belopp motsvarande 5 miljoner danska kronor för genomförandet av analysen under perioden 2018–2020. Regeringen anser att en strategisk analys förbättrar kunskapsläget inför framtiden och fördelar medel motsvarande 5 miljoner danska kronor, för ändamålet under perioden 2018–2020.